Avsättningar
Balansräkning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika men osäkra till belopp eller tidpunkt.
Definition
Avsättningar är enligt 3 kap. 9 § årsredovisningslagen och K3 kapitel 21 förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst, men ovissa till belopp eller tidpunkt. De skiljer sig från skulder genom denna osäkerhet och redovisas i en egen rubrik i balansräkningen, mellan obeskattade reserver och skulder. Vanliga typer är avsättningar för pensioner enligt tryggandelagen (1967:531), garantiåtaganden för sålda produkter, omstruktureringskostnader och skattetvister. Avsättningar bokförs normalt i kontogrupp 22, men semesterlöneskuld i 29 och bokslutsdispositioner i 21. Värderingen sker till bästa uppskattning av belopp som krävs för att reglera förpliktelsen, och vid väsentlig effekt av tidsvärdet ska beloppet nuvärdesberäknas.
Vad är avsättningar?
Avsättningar är förpliktelser som ditt företag står inför, men där exakt belopp eller tidpunkt är osäkra. Enligt 3 kap. 9 § årsredovisningslagen ska företaget redovisa en avsättning för förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare, och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt. Det skiljer avsättningar från vanliga skulder, där både beloppet och förfallodatumet är kända. Typiska exempel är pensionsåtaganden, garantiåtaganden för sålda produkter, omstruktureringskostnader och avsättningar för tvister med Skatteverket.
I balansräkningen redovisas avsättningar på en egen rad mellan obeskattade reserver och skulder, och de bokförs normalt i kontogrupp 22. Värderingen sker till bästa uppskattning av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. När effekten av tidsvärdet på pengar är väsentlig — exempelvis för pensionsåtaganden som ska betalas om 20 år — ska beloppet nuvärdesberäknas med en marknadsmässig diskonteringsränta. Detta är en av de mer komplexa områdena i redovisningen, eftersom det kräver bedömningar både om sannolikhet och belopp.
Så fungerar det i praktiken
För att en avsättning ska få göras enligt K3 kapitel 21 krävs tre samtidiga villkor. Företaget måste ha en befintlig förpliktelse, antingen rättslig eller informell, som följer av en händelse som redan inträffat. Det måste vara sannolikt att en utbetalning kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Och beloppet måste kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Saknas något av dessa villkor får ingen avsättning göras, men eventualförpliktelsen ska istället upplysas om i not.
Värderingen följer en specifik logik. Är förpliktelsen mätbar och konkret — som en garantiåtgärd där historiken visar att 3 procent av årsomsättningen brukar gå till garantireparationer — beräknas avsättningen som 3 procent gånger årets omsättning. Är förpliktelsen mer osäker, exempelvis en pågående tvist med Skatteverket, görs en sannolikhetsviktad uppskattning utifrån juristens bedömning. Vid pensionsåtaganden enligt tryggandelagen (1967:531) ska försäkringsmatematiska metoder användas, vilket gör värderingen komplicerad och kräver aktuarie för större bolag.
Avsättningarna grupperas i balansräkningen i tre kategorier enligt PwC:s K2-mall. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt tryggandelagen redovisas separat eftersom de har egen lagstiftning. Övriga avsättningar för pensioner redovisas som egen post om de inte omfattas av tryggandelagen. Övriga avsättningar samlar resten — garantier, omstruktureringar, miljötvister, skattetvister och liknande. För större bolag krävs specifikation i not enligt 5 kap. 25 § ÅRL, för mindre bolag är upplysningen valfri enligt K2.
Skattemässigt är avsättningar för semesterlön och garantier avdragsgilla redan när de bokförs, även om utbetalningen sker senare. Avsättningar för osäkra skatteskulder är dock inte avdragsgilla, eftersom de utgör skattepliktig vinst som inte är reglerad. Pensionsavsättningar enligt tryggandelagen är avdragsgilla löpande men beläggs med särskild löneskatt på pensionskostnader (24,26 procent från 2026). Den avdragsgilla biten begränsas av att avsättningen ska vara försäkringsmatematiskt motiverad — godtyckliga buffertavsättningar accepterar inte Skatteverket.
Räkneexempel
Räkneexempel: Garantiavsättning för möbelföretag
Bertilssons Möbler AB säljer designermöbler med 5 års produktgaranti och redovisar enligt K2. För räkenskapsåret 2026 ska företaget bokföra en avsättning för förväntade garantikostnader.
| Årets nettoomsättning av garantiomfattade produkter | 12 000 000 kr |
| Historiskt genomsnitt för garantikostnader senaste 3 åren (3,2 % av omsättning) | − |
| Beräknad avsättning för garantier 2026 (12 000 000 × 3,2 %) | 384 000 kr |
| Befintlig avsättning från föregående år (utgående balans) | 420 000 kr |
| Återföring/upplösning av tidigare avsättning som motsvarar årets verkliga kostnader | −296 000 kr |
| Ny utgående balans på avsättning för garantier i kontogrupp 22 | 508 000 kr |
Vanliga fallgropar
Tänk på att undvika
- Bokföra avsättningar för förluster du anar men inte kan motivera med historik eller juridisk grund — Skatteverket godkänner inte godtyckliga buffertar
- Glömma att nuvärdesberäkna pensionsavsättningar med lång löptid, vilket kan ge fel mellan 5 och 15 procent på balansposten beroende på räntenivå
- Klassificera en eventualförpliktelse (möjlig men inte sannolik) som avsättning, eller tvärtom — det första kräver bara notupplysning, det andra ska bokföras
- Inte återföra avsättningen när förpliktelsen upphört — exempelvis när garantitiden löpt ut för specifika produkter, eller när en tvist avgjorts till företagets fördel
- Förväxla avsättningar med obeskattade reserver — avsättningar är förpliktelser mot tredje part, obeskattade reserver är skattemässiga reserveringar utan tredjepartskoppling
- Använda K2 trots att uppskjuten skatteskuld är väsentlig — från räkenskapsår efter 31 december 2025 är detta inte längre tillåtet enligt BFN:s nya tillämpningsområde
Regelverk och lagrum
Avsättningar regleras i 3 kap. 9 § årsredovisningslagen (1995:1554) som definierar förpliktelser som är säkra eller sannolika men osäkra till belopp eller tidpunkt. K3 kapitel 21 (BFNAR 2012:1) ger detaljerad vägledning om värdering och nuvärdesberäkning. För pensionsavsättningar gäller även tryggandelagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse. Skatteverket lämnar rättslig vägledning under rubriken Avsättningar och periodiseringar. Vid större belopp bör aktuarie eller revisor konsulteras eftersom värderingen ofta kräver specialistkompetens.
Vanliga frågor om avsättningar
Vad är skillnaden mellan avsättning och skuld?
En skuld är en förpliktelse där både belopp och förfallodatum är kända, exempelvis en leverantörsskuld på 50 000 kr som ska betalas 30 dagar efter fakturadatum. En avsättning är en förpliktelse där antingen beloppet, tidpunkten eller båda är osäkra, men där förekomsten är säker eller sannolik. Garantiåtaganden för sålda produkter är en typisk avsättning — du vet att en viss andel kommer kräva reparation, men inte exakt vilka produkter eller när. I balansräkningen redovisas avsättningar separat från skulder, och båda visas under eget kapital och obeskattade reserver.
När får jag bokföra en avsättning?
Tre villkor måste uppfyllas samtidigt enligt K3 kapitel 21. Företaget måste ha en befintlig förpliktelse till tredje part — rättslig eller informell — som följer av en händelse som redan inträffat. Det måste vara sannolikt att utbetalning krävs för att reglera förpliktelsen. Och beloppet måste kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Saknas något av dessa krav blir det istället en eventualförpliktelse, som ska upplysas om i not men inte bokföras. En vanlig missuppfattning är att man får sätta av för framtida förluster utan att en händelse har inträffat — det är inte tillåtet och kallas bufferavsättning.
Hur värderar jag en avsättning?
Avsättningen ska redovisas till det belopp som utgör bästa uppskattning av vad som kommer krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Vid mätbara åtaganden som garantier används historisk statistik — exempelvis 3 procent av försäljningsvärdet. Vid osäkra åtaganden som tvister görs en sannolikhetsviktad uppskattning baserad på juristens bedömning. Om utbetalningen ligger långt fram i tiden och tidsvärdet är väsentligt, ska beloppet nuvärdesberäknas. Detta är särskilt aktuellt för pensionsåtaganden där diskonteringsräntan kan flytta beloppet med 10-20 procent.
Är avsättningar skattemässigt avdragsgilla?
Det beror på typ. Avsättningar för semesterlön och garantier är fullt avdragsgilla löpande, alltså samma år som bokföringen sker, även om utbetalningen sker senare. Pensionsavsättningar enligt tryggandelagen är också avdragsgilla men beläggs med särskild löneskatt på pensionskostnader, som är 24,26 procent från 2026. Avsättningar för osäkra skatteskulder är däremot inte avdragsgilla, eftersom de utgör skattepliktig vinst som ännu inte är fastställd. Omstruktureringsavsättningar är avdragsgilla först när beslutet är detaljerat och bindande för företaget.
Var i balansräkningen redovisas avsättningar?
Avsättningar har en egen rubrik i balansräkningen, placerad mellan obeskattade reserver och skulder enligt uppställningsformen i ÅRL och K2. De delas in i tre underrubriker: avsättningar för pensioner enligt tryggandelagen (1967:531), övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, samt övriga avsättningar. Bokföringsmässigt används kontogrupp 22 för de flesta, men semesterlöneskuld bokförs i 29 och bokslutsdispositioner i 21. Större företag måste specificera väsentliga avsättningar i not enligt 5 kap. 25 § ÅRL.
Vad gör jag om avsättningen visar sig bli större eller mindre?
Avsättningen omvärderas vid varje bokslut till bästa aktuella uppskattning. Visar det sig att 2026 års garantiavsättning på 384 000 kr egentligen borde vara 450 000 kr baserat på nya händelser, höjer du avsättningen med 66 000 kr och tar kostnaden i innevarande års resultat. Visar det sig vara för högt, sänker du och får motsvarande positiv resultateffekt. Detta kallas omvärdering och är helt normalt — det är inte att betrakta som rättelse av tidigare år. Bara om felet är väsentligt och beror på faktafel ska det redovisas som rättelse mot eget kapital enligt K3 kapitel 10.
Relaterade begrepp