Sverige växer bara hälften så snabbt som omvärlden 2025

Svensk BNP växer långsamt 2025. Sverige landar mellan 1,1–1,9 %, medan världen väntas öka 2,7–3,0 % i år. Det innebär att Sverige växer märkbart långsammare jämfört med omvärlden. Förklaringen har flera bottnar: svag inhemsk efterfrågan och investeringar, osäker exportmiljö med tullar och handelshinder, en trög arbetsmarknad och en offentlig ekonomi som ihärdigt pekar nedåt.

Olika mätningar, samma resultat

Sveriges tillväxt 2025 ligger i spannet 1,1–1,9 %. Konjunkturinstitutet (KI) bedömer 1,1 % (kalenderkorrigerat), Riksbankens juniprognos pekar på 1,2 % (kalenderkorrigerad), OECD på 1,6 % och IMF:s Article IV på 1,9 %. Skillnaderna speglar dels metod (t.ex. kalenderkorrigering), dels att prognoserna uppdateras olika datum. Men oavsett källa är det tydligt att Sverige växer klart långsammare än omvärlden.

På världsnivå visar KI:s tabell över köpkraftsjusterad global BNP (PPP-viktad) 2,7 % för 2025. OECD räknar med 2,9 %, medan IMF:s WEO-uppdatering i juli anger 3,0 %. Sätter man ihop dessa med Sveriges spann 1,1–1,9 % betyder det att Sverige rör sig i cirka 35–60 % av världens tillväxttakt 2025.

Det betyder i konkreta termer att Sverige halkar efter. När världen som helhet tar tre steg framåt, tar Sverige bara drygt ett och ett halvt. På sikt kan det innebära att Sverige tappar i relativ konkurrenskraft och att den ekonomiska politiken får arbeta hårdare för att hålla uppe välfärd och sysselsättning.

Varför går Sverige långsammare?

1) Svag inhemsk efterfrågan och investeringar. KI beskriver hushåll som länge varit återhållsamma med konsumtionen, trots stigande reallöner. Investeringarna dämpas av osäkerhet och höga kapitalkostnader, även om räntesänkningar ger visst stöd. Riksbanken understryker att återhämtningen går långsammare än väntat.

2) Export och handel. KI:s juni-rapport ägnar stort utrymme åt USA:s höjda tullar och den osäkerhet dessa skapar. Effekterna syns i lägre extern efterfrågan, dyrare insatsvaror och uppskjutna investeringsbeslut. Detta drabbar särskilt en liten, exportberoende ekonomi som Sverige. OECD:s globala prognos visar samma bild: svagare världshandel och politisk osäkerhet tynger svensk ekonomi.

3) Arbetsmarknaden förbättras långsamt. Riksbanken räknar med arbetslöshet kring 8,5 % i snitt 2025. KI:s värde för 2025 ligger i samma område på 8,8 %. Förklaringen är att många företag redan har kapacitet att producera mer med den personal de har. De kan alltså öka produktionen utan att behöva anställa nya medarbetare, vilket gör att jobbtillväxten går långsamt. AI gör inte heller den saken bättre.

4) Offentliga finanser. KI:s tabell visar –1,1 % av BNP i offentligt finansiellt sparande 2025, medan EU-kommissionens vårprognos anger –1,5 % och en Maastrichtskuld kring 34 % av BNP. IMFs Article IV ligger i samma storleksordning (netto-lånande –1,4 %). Slutsatsen är att statsfinanserna ger visst handlingsutrymme om konjunkturen skulle försämras.

Räntekostnader och en ekonomisk återstart

Ränteutvecklingen spelar en väsentlig roll för hushållens förmåga att bidra till den ekonomiska återväxten. Högre räntor stryper konsumtion och gör återhämtningen svagare, medan lägre räntor över tid kan frigöra resurser som stimulerar ekonomin.

Här blir jämföretjänster som Zmarta ett värdefullt verktyg. Tjänsten låter hushåll jämföra låneerbjudanden från upp till 35 banker och långivare via ett enda ansökningsformulär, och trots många möjliga matchningar tas endast en kreditupplysning (UC). En rättfram process för att hitta förmånliga lån i ekonomiskt osäkra tider är viktigt för både individ och samhälle.

Zmarta hjälper också till med översikt i räntespannet: låneerbjudanden kan variera brett beroende på kreditvärdighet, från runt 5 till över 30 procent i effektiv ränta. Att kunna se alternativen tydligt och i lugn och ro gör det lättare för hushållen att undvika dyr kredit och undvika att lånekostnaderna kväver konsumtionsutrymme – och det är bra för nationalekonomin.

I ett läge där offentliga finanser är svagt negativa men uthålliga, och där penningpolitikens utrymme är begränsat, blir sådana små men effektiva verktyg viktiga stödpelare. Genom att sänka hushållens kapitalkostnad, även marginellt, skapas rum för konsumtion och investering utan att stimulera inflation. Det är en konkret pusselbit i en återstart som behöver vara både smart och försiktig.

Vanliga frågor

Varför vill vi ha ekonomisk tillväxt i Sverige?

Ekonomisk tillväxt gör att fler kan försörja sig själva och stärker hela samhället. Med ökad tillväxt får staten större skatteintäkter som kan användas till välfärd, utbildning, sjukvård och försvar. Den bidrar också till fler jobb, högre löner och bättre levnadsstandard. Dessutom skapas utrymme för investeringar i infrastruktur, teknikutveckling och klimatomställning, vilket gör att Sverige står bättre rustat inför framtidens utmaningar.

Hur stor var Sveriges BNP-tillväxt under 2024?

Sveriges BNP uppgick till 6 379 843 miljoner kronor år 2024. Det innebär en ökning med 1,0 procent jämfört med 2023.

Är Sverige i ekonomisk kris?

Nej, Sverige befinner sig inte i en ekonomisk kris i dagsläget, men vi har haft en period av lågkonjunktur. Tillväxten har varit svag, inflationen högre än normalt och hushållens köpkraft har pressats. Samtidigt är arbetslösheten relativt stabil och statsfinanserna är starka i ett internationellt perspektiv, vilket gör att situationen inte klassas som en kris.

När var Sverige rikast i världen?

Sverige var som allra rikast i förhållande till andra länder under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Runt sekelskiftet 1900 räknades vi som ett av världens allra rikaste per capita, tack vare industrialisering, exportframgångar och en stark utveckling av innovationer. Efter andra världskriget hade Sverige också en lång period av välståndstillväxt och hörde till de främsta ekonomierna i världen.