3:12-kalkylator 2026: Räkna ut gränsbelopp och utdelning i fåmansbolag
Använd kalkylatorn nedan för att räkna ut ditt gränsbelopp och utdelningsutrymme enligt de nya 3:12-reglerna som gäller från 1 januari 2026. Kalkylatorn hanterar grundbelopp, lönebaserat utrymme, räntebaserat utrymme och sparat utdelningsutrymme från tidigare år, samt beräknar skatten på både kapital- och tjänstebeskattad del av din utdelning. Under kalkylatorn får du en fullständig guide till de nya reglerna, konkreta räkneexempel och en genomgång av de fallgropar du behöver känna till.
Räkna ut ditt gränsbelopp för 2026
3:12-kalkylator 2026
Räkna ut ditt gränsbelopp enligt de nya reglerna som gäller från 1 januari 2026.
- Inkomstbasbelopp (IBB): 80 600 kr
- Grundbelopp: 4 IBB = 322 400 kr (per delägare, fördelas mellan alla fåmansbolag)
- Löneavdrag: 8 IBB = 644 800 kr
- Räntesats omkostnadsbelopp: SLR 2,55 % + 9 % = 11,55 % (på del över 100 000 kr)
- Skatt inom gränsbelopp: 20 % (kapital)
- Tak lönebaserat utrymme: 50 × egen eller närståendes lön
Vad är 3:12-reglerna och vem omfattas?
3:12-reglerna är det svenska skatteregelverket som styr hur delägare i fåmansbolag beskattas för utdelning och kapitalvinst från sina aktier. Reglerna finns i 57 kap. inkomstskattelagen och fick sitt smeknamn från den ursprungliga paragrafnumreringen. Syftet är att hindra att arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst.
Du omfattas om du är delägare i ett fåmansbolag och dina andelar är kvalificerade, vilket i praktiken betyder att du eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fyra föregående åren. Karenstiden har från och med 2026 kortats från fem till fyra år.
Det här ändrades från 1 januari 2026
Riksdagen beslutade i november 2025 om de nya reglerna i samband med att budgetpropositionen antogs. Lagändringarna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025, vilket innebär att K10-blanketten som lämnas våren 2027 ska beräknas enligt det nya regelverket.
De viktigaste förändringarna är följande. Förenklingsregeln och huvudregeln har slagits ihop till en enda beräkningsregel. Grundbeloppet har höjts från 2,75 IBB till 4 IBB, men kan inte längre multipliceras genom att man äger flera bolag. Löneuttagskravet och 4-procentsspärren har tagits bort helt, vilket betyder att alla delägare får räkna med lönebaserat utrymme oavsett hur liten ägarandel de har. Samtidigt har ett schablonmässigt löneavdrag på 8 IBB införts som dras från delägarens andel av löneunderlaget innan det lönebaserade utrymmet beräknas.
Ränta på omkostnadsbeloppet beräknas nu endast på den del som överstiger 100 000 kr, till skillnad från tidigare då ränta gavs från första kronan. Sparat utdelningsutrymme från tidigare år följer med in i det nya systemet, men räknas inte längre upp med någon ränta.
Så beräknas årets gränsbelopp enligt de nya reglerna
Gränsbeloppet består av fyra delar som läggs samman: grundbelopp, lönebaserat utrymme, räntebaserat utrymme och sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Tillsammans utgör de det totala utrymme inom vilket du kan ta utdelning till 20 % kapitalskatt.
1. Grundbelopp: 4 IBB per delägare
Grundbeloppet uppgår till fyra inkomstbasbelopp, vilket för 2026 motsvarar 322 400 kr. Beloppet fördelas proportionellt efter din ägarandel i bolaget. Om du äger 50 % får du 161 200 kr i grundbelopp. Den stora nyheten är att grundbeloppet är personligt och gemensamt för alla fåmansbolag du äger. Äger du två bolag med 100 % vardera, delas grundbeloppet lika mellan dem och du får 161 200 kr per bolag, inte 322 400 kr i båda.
2. Lönebaserat utrymme: 50 % av löneunderlaget minus 8 IBB
Det lönebaserade utrymmet beräknas med formeln 50 % × (löneunderlag × ägarandel − 8 IBB). Löneunderlaget är de totala kontanta bruttolönerna i bolaget och eventuella dotterbolag under föregående kalenderår. Förmåner, kostnadsersättningar och statliga lönestöd räknas inte med.
Löneavdraget på 8 IBB (644 800 kr för 2026) är schabloniserat och dras från din andel av löneunderlaget. Om andelen understiger löneavdraget blir det lönebaserade utrymmet noll. För enmansföretagare som tar ut lön runt skiktgränsen innebär det ofta att inget extra utrymme uppstår, medan bolag med flera anställda kan få ett betydande tillägg.
Det finns fortfarande en takregel: det lönebaserade utrymmet kan aldrig överstiga 50 gånger din egen eller närståendes lön. Den regeln fyller i det nya systemet också funktionen att säkerställa att delägaren verkligen tar ut lön för att kunna nyttja löneunderlaget.
3. Räntebaserat utrymme: SLR plus 9 % på omkostnadsbelopp över 100 000 kr
På den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr får du lägga till en ränta motsvarande statslåneräntan den 30 november 2025 (2,55 %) plus 9 procentenheter, totalt 11,55 % för 2026. Omkostnadsbeloppet är normalt ditt anskaffningsvärde för aktierna, ofta det insatta aktiekapitalet plus eventuella senare kapitaltillskott.
4. Sparat utdelningsutrymme från tidigare år
Om du inte har utnyttjat hela ditt gränsbelopp tidigare år följer det sparade utrymmet med in i det nya systemet. Skillnaden mot tidigare är att ingen ränta längre räknas upp på sparat utrymme. Tidigare fick man addera SLR plus 3 procentenheter varje år, vilket nu helt har försvunnit.
Räkneexempel: Tre typfall enligt de nya reglerna
Exempel 1: Konsulten utan anställda
Förutsättningar: Anders äger 100 % av sitt konsultbolag. Han tar ut 650 000 kr i lön under 2025 och har inga anställda. Omkostnadsbeloppet är 50 000 kr. Han har 0 kr i sparat utdelningsutrymme.
Beräkning:
- Grundbelopp: 4 × 80 600 = 322 400 kr
- Lönebaserat: 50 % × (650 000 − 644 800) = 2 600 kr. I praktiken får enmansföretagare sällan lönebaserat utrymme eftersom den egna lönen ligger nära löneavdraget. Marginellt, 0 kr i praktiken
- Räntebaserat: Omkostnadsbeloppet understiger 100 000 kr, så 0 kr
- Sparat: 0 kr
Årets gränsbelopp: 322 400 kr. Anders kan ta 322 400 kr i utdelning beskattad med 20 %, totalt 64 480 kr i skatt. Netto efter skatt: 257 920 kr.
Exempel 2: Ensam ägare med anställda
Förutsättningar: Maria äger 100 % av sitt bolag. Bolagets totala löner 2025 (inklusive henne själv och fyra anställda) var 3 000 000 kr. Marias egen lön var 700 000 kr. Omkostnadsbelopp: 100 000 kr. Sparat utdelningsutrymme: 200 000 kr.
Beräkning:
- Grundbelopp: 322 400 kr
- Lönebaserat: 50 % × (3 000 000 − 644 800) = 1 177 600 kr (takregeln 50 × 700 000 = 35 000 000 kr är inte begränsande)
- Räntebaserat: 11,55 % × 0 kr (omkostnadsbelopp − 100 000) = 0 kr
- Sparat: 200 000 kr
Totalt gränsbelopp: 1 700 000 kr. Maria har nu ett mycket stort utrymme som kan tas ut successivt eller sparas vidare.
Exempel 3: Delägare 50 % med större bolag
Förutsättningar: Johan äger 50 % av bolaget. Totalt löneunderlag 4 000 000 kr. Johans egen lön: 600 000 kr. Omkostnadsbelopp: 500 000 kr. Sparat utrymme: 0 kr.
Beräkning:
- Grundbelopp: 322 400 × 50 % = 161 200 kr
- Andel av löneunderlag: 4 000 000 × 50 % = 2 000 000 kr
- Lönebaserat: 50 % × (2 000 000 − 644 800) = 677 600 kr
- Räntebaserat: 11,55 % × (500 000 − 100 000) × 50 % = 23 100 kr
Totalt gränsbelopp: 861 900 kr.
Gamla vs nya regler: jämförelsetabell
| Område | Till och med 2025 | Från och med 2026 |
|---|---|---|
| Beräkningsmodell | Förenklingsregeln eller huvudregeln | En gemensam regel |
| Grundbelopp | 2,75 IBB (209 550 kr 2025) | 4 IBB (322 400 kr 2026) |
| Flera bolag | Ett grundbelopp per bolag | Ett gemensamt grundbelopp fördelas |
| Löneuttagskrav | 6 IBB + 5 % av löner (eller 9,6 IBB) | Slopat, ersatt av löneavdrag 8 IBB |
| 4-procentsspärr | Minst 4 % ägarandel för lönebaserat | Slopad |
| Lönebaserat utrymme | 50 % av löneunderlag × ägarandel | 50 % × (löneunderlag × ägarandel − 8 IBB) |
| Ränta omkostnadsbelopp | SLR + 9 % från första kronan | SLR + 9 % på del över 100 000 kr |
| Sparat utrymme | Räknades upp med SLR + 3 % | Följer med men räknas inte upp |
| Karensperiod | 5 år | 4 år |
Fem fallgropar att undvika
1. Du äger flera bolag. Tidigare kunde du få ett fullt grundbelopp i varje bolag. Nu fördelas grundbeloppet proportionellt mellan alla dina fåmansbolag, även vilande sådana. Se över din ägarstruktur och överväg att sälja, likvidera eller omstrukturera bolag där du inte planerar utdelning.
2. Föregående års löneuttag påverkar innevarande års utrymme. Det lönebaserade utrymmet för ett år beräknas på kontanta bruttolöner utbetalda året före. Även om lönekravet är slopat för själva rätten att använda lönebaserat utrymme, spelar lönesumman fortfarande avgörande roll för storleken.
3. Takregeln 50 × egen lön gäller fortfarande. Om ingen ägare eller närstående tar ut någon lön alls, blir det lönebaserade utrymmet noll oavsett hur höga löneunderlag bolaget har. Minst någon i ägarkretsen behöver ta ut lön.
4. Sparat utrymme växer inte längre. Tidigare kunde du spara gränsbelopp med god uppräkning. Den möjligheten är borta, vilket talar för att kontinuerligt ta ut utdelning upp till gränsbeloppet snarare än att lagra det.
5. Särskilt kvalificerade andelar efter andelsbyte. Om du bytt aktier i ett andelsbyte gäller särskilda regler: gränsbelopp som hänför sig till särskilt kvalificerade andelar och som saknar tjänstebelopp för utdelning räknas bara som kvalificerade i fyra år efter bytet.
Så beskattas utdelningen
När du tar utdelning från ditt fåmansbolag fördelas beskattningen i flera nivåer. Upp till gränsbeloppet beskattas utdelningen som inkomst av kapital med 20 % skatt. Över gränsbeloppet beskattas överskjutande del som inkomst av tjänst, vilket innebär kommunalskatt (omkring 32 %) och eventuell statlig inkomstskatt på 20 % över skiktgränsen.
När den tjänstebeskattade delen uppgått till 90 IBB (7 254 000 kr för 2026) övergår beskattningen tillbaka till kapital, men nu med 30 % i skatt. Bolaget har dessutom redan betalat bolagsskatt på 20,6 % på det resultat som utdelas. Det är därför viktigt att hålla sig inom gränsbeloppet om man vill optimera skatten.
Kommunalskatt och din faktiska utdelningsskatt
Den del av din utdelning som ryms inom gränsbeloppet beskattas med 20 % i kapitalskatt. Den delen är lika i hela landet. Däremot påverkas tjänstebeskattningen på utdelning över gränsbeloppet av vilken kommun du bor i, eftersom kommunalskatten varierar mellan 28,93 % och 35,65 % i 2026. Skillnaden mellan lägst och högst kommunalskatt motsvarar 6,72 procentenheter i marginalskatt på tjänstebeskattad utdelning.
Kalkylatorn ovan har alla 290 kommuners skattesatser inlagda enligt SCB:s officiella data för 2026. När du väljer din hemkommun i rullistan fyller kalkylatorn automatiskt in rätt sats. Nedan visar vi kommunalskatten för de tio största kommunerna efter befolkning, samt kommunerna med lägst respektive högst skatt i landet.
Kommunalskatt 2026 i Sveriges 10 största kommuner
| Kommun | Kommunalskatt | Marginalskatt tjänsteutdelning* |
|---|---|---|
| Stockholm | 30,55 % | 50,55 % |
| Göteborg | 32,60 % | 52,60 % |
| Malmö | 32,42 % | 52,42 % |
| Uppsala | 32,85 % | 52,85 % |
| Linköping | 31,75 % | 51,75 % |
| Västerås | 31,24 % | 51,24 % |
| Örebro | 33,65 % | 53,65 % |
| Helsingborg | 31,39 % | 51,39 % |
| Jönköping | 33,40 % | 53,40 % |
| Norrköping | 33,30 % | 53,30 % |
*Marginalskatten gäller för tjänstebeskattad utdelning över skiktgränsen (643 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst för 2026). Beräknas som kommunalskatt + 20 % statlig skatt.
Kommuner med lägst och högst skatt 2026
Lägst kommunalskatt i Sverige 2026 har Österåker (28,93 %), följt av Kävlinge (29,59 %), Lidingö (29,67 %), Vellinge (29,68 %) och Solna (29,70 %). Samtliga ligger i Stockholm- eller Skåne-regionen.
Högst kommunalskatt har Dorotea (35,65 %), följt av Vilhelmina (35,50 %), Sorsele (35,45 %), Åsele (35,45 %) och Degerfors (35,30 %). För en utdelning på 100 000 kr över gränsbeloppet innebär skillnaden mellan lägst och högst kommun en skatteskillnad på cirka 6 700 kr, bara i kommunalskatt.
Vanliga frågor om 3:12-reglerna
Vilken blankett ska jag lämna för min utdelning?
Du deklarerar utdelningen på K10-blanketten som lämnas in tillsammans med din inkomstdeklaration året efter utdelningsåret. För utdelning beslutad under 2026 ska K10 lämnas våren 2027, och den ska beräknas enligt de nya reglerna. För utdelning som beslutades under 2025 används fortfarande de gamla reglerna på K10 som lämnas våren 2026.
Behöver jag ta ut lön för att använda lönebaserat utrymme?
Det formella löneuttagskravet är slopat, så tekniskt sett behöver du inte ta ut någon lön alls för att få räkna med lönebaserat utrymme. I praktiken innebär takregeln dock att det lönebaserade utrymmet aldrig kan överstiga 50 × ägarens eller närståendes lön. Utan löneuttag från någon i ägarkretsen blir takregeln noll och därmed även det lönebaserade utrymmet.
Gäller de nya reglerna retroaktivt?
Nej. De nya reglerna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. För kalenderårsbolag innebär det beskattningsåret 2026 och framåt. Utdelning som beslutats och tagits ut under 2025 beskattas enligt de gamla reglerna.
Hur påverkas jag om jag äger bolag tillsammans med min make eller maka?
För makar som båda är delägare i samma bolag beräknas det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det innebär att endast ett löneavdrag på 8 IBB görs istället för två separata. Det gemensamma utrymmet fördelas sedan proportionellt efter makarnas respektive ägarandelar.
Kan jag fortfarande använda den gamla huvudregeln?
Nej, från och med 1 januari 2026 finns det bara en beräkningsregel. Skillnaden mellan förenklingsregeln och huvudregeln finns inte längre. Övergångsbestämmelser gör dock att de gamla index- och kapitalunderlagsreglerna för aktier anskaffade före 1990-talet fortfarande kan användas till och med 2028.
Vad händer med mitt sparade utdelningsutrymme?
Det följer med in i det nya systemet och kan fortfarande användas för att öka ditt totala gränsbelopp. Däremot räknas det inte längre upp med någon ränta. Det gör att värdet av sparat utrymme gradvis urholkas av inflation, vilket talar för att använda det förr snarare än senare.
Lönar det sig fortfarande att ha holdingbolag?
Det beror på situationen. Holdingstrukturer kan fortfarande vara värdefulla för att samla tillgångar, förenkla vid försäljning och skjuta upp beskattning av kapitalvinster. Men möjligheten att mångdubbla grundbeloppet genom flera bolag är borta, så den rena skattevinsten av holding har minskat. För varje enskild situation bör du rådfråga en skatterådgivare.
Sammanfattning
De nya 3:12-reglerna innebär en förenkling av beräkningen och ett högre grundbelopp för de flesta delägare, men också nya fallgropar. Framför allt försvinner möjligheten att multiplicera grundbelopp genom flera bolag, och det nya löneavdraget på 8 IBB gör att lönebaserat utrymme i praktiken bara blir aktuellt för bolag med ett betydande löneunderlag utöver ägarens egen lön. Använd kalkylatorn högst upp på sidan för att se exakt hur reglerna påverkar din situation.
Källor och fördjupning
- Skatteverket: Belopp och procent för inkomstår 2026
- Riksdagens beslut om budgetpropositionen 26 november 2025
- 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)