CSRD 2026 – så påverkas svenska företag av hållbarhetsrapporteringen

CSRD är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering och har ritat om kartan för hur företag ska redovisa sitt arbete med klimat, sociala frågor och bolagsstyrning. För svenska bolag har förändringarna under 2025 och 2026 varit dramatiska – dels på grund av direktivet i sig, dels för EU:s Omnibus-paket som kraftigt har minskat antalet företag som omfattas.

Vad är CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s utvidgade ramverk för hur företag ska rapportera om hållbarhet. Direktivet ersätter det tidigare NFRD (Non-Financial Reporting Directive) och innebär betydligt mer omfattande och detaljerade krav. Syftet är att höja kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen till samma nivå som finansiell rapportering, så att investerare, kunder och samhället får jämförbar och tillförlitlig information.

I Sverige har CSRD införts i lagstiftningen genom ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.

European Sustainability Reporting Standards (ESRS)

Tillsammans med CSRD har EU tagit fram tolv standarder som styr exakt vad som ska rapporteras. Standarderna kallas ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och är indelade i tre huvudområden:

• Miljö (E): klimatförändringar, föroreningar, vatten- och marinresurser, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi
• Sociala frågor (S): egen personal, anställda i värdekedjan, drabbade samhällen och konsumenter
• Bolagsstyrning (G): affärsetik, riskhantering och transparens

De två sektorsövergripande standarderna ESRS 1 och ESRS 2 gäller för alla företag oavsett bransch. Övriga standarder används beroende på vad som är väsentligt för det specifika företaget.

Dubbel väsentlighetsanalys – kärnan i CSRD

Centralt i CSRD är den så kallade dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). Den innebär att företag måste bedöma och rapportera hållbarhetsfrågor från två perspektiv samtidigt:

1. Inverkansväsentlighet: Hur företaget påverkar människor och miljö – alltså företagets fotavtryck
2. Finansiell väsentlighet: Hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella ställning – alltså omvärldens påverkan på företaget

Den dubbla analysen är en grundlig genomgång där företaget bedömer både egen påverkan och beroende av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer. Resultatet styr vilka områden som ska rapporteras i detalj.

Omnibus-paketet – kraftiga lättnader

I februari 2025 lade EU-kommissionen fram det första Omnibus-paketet, ett lagförslag som syftar till att förenkla hållbarhetsregelverket. Förslaget innebär dramatiska minskningar av tillämpningsområdet:

• Endast företag med över 1 000 anställda och en balansomslutning över 25 miljoner euro eller omsättning över 50 miljoner euro omfattas av CSRD
• Antalet företag som rapporterar minskar med ungefär 90 procent
• Sektorsspecifika ESRS-standarder slopas
• ”Stop the clock” senarelägger rapporteringskraven med två år för vissa företagskategorier
• ESRS-standarderna förenklas och förkortas för bättre tydlighet

I december 2025 beslutade EU att genomföra Omnibus-paketet, och ändringarna ska införas i svensk lagstiftning under 2026. Den svenska utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande i april 2026.

Tidplan – vilka rapporterar när?

Eftersom Omnibus-paketet inte är helt genomfört i svensk rätt vid skrivande stund gäller följande som utgångspunkt:

Hur många svenska företag berörs?

Innan Omnibus-paketet förväntades cirka 4 100 svenska företag omfattas av CSRD. Med de nya gränsvärdena minskar siffran kraftigt – uppskattningsvis till några hundra de största börsbolagen och koncernerna. För övriga företag kvarstår dock indirekta krav: stora kunder och banker begär ofta hållbarhetsdata från sina leverantörer, vilket innebär att även mindre företag praktiskt taget måste kunna redovisa ESG-information.

Frivillig rapportering och VSME-standarden

För små och medelstora företag som inte längre direkt omfattas av CSRD pågår ett arbete med att utveckla en frivillig standard kallad VSME (Voluntary SME standard). Standarden ska underlätta för mindre företag att rapportera enligt en enklare modell, främst för att möta krav från kunder, banker och investerare. EU-kommissionen arbetar med standarder för frivillig rapportering under 2026.

Praktiska steg för att förbereda rapporteringen

För företag som omfattas direkt eller indirekt av CSRD är dessa steg ofta nödvändiga:

1. Genomför en dubbel väsentlighetsanalys som identifierar vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten
2. Kartlägg värdekedjan och bedöm risker och möjligheter kopplade till miljö, sociala frågor och styrning
3. Investera i datasystem som kan samla in och rapportera hållbarhetsdata på ett strukturerat sätt
4. Utbilda ledning och personal i de nya rapporteringsstandarderna och förstå rollerna
5. Förbered för extern granskning – hållbarhetsrapporten ska granskas av en oberoende part med begränsad säkerhet

Sanktioner och granskning

Hållbarhetsrapporten enligt CSRD måste granskas av en revisor eller annan oberoende granskare. Granskningen är ”begränsad” till skillnad från finansiell revision, vilket innebär att den i huvudsak baseras på förfrågningar och analytiska kontroller. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av hållbarhetsrapporteringen i Sverige, och hållbarhetsrapporten lämnas in tillsammans med årsredovisningen till Bolagsverket. Felaktig eller utebliven rapportering kan leda till sanktioner enligt årsredovisningslagen.

Vanliga frågor och svar

Vilka svenska företag måste rapportera enligt CSRD 2026?
Efter Omnibus-paketets genomförande omfattas främst stora företag med fler än 1 000 anställda och omsättning över 450 miljoner euro. Stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda omfattas under övergångsperioden. Det totala antalet svenska företag som rapporterar minskar kraftigt jämfört med tidigare planer.

Vad är dubbel väsentlighetsanalys?
Det är processen där företaget bedömer både hur verksamheten påverkar människor och miljö (inverkansväsentlighet) och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella ställning (finansiell väsentlighet). Resultatet styr vad som måste rapporteras.

Behöver små företag rapportera enligt CSRD?
Direkt nej, men många mindre företag möter ändå krav från kunder, banker och investerare på att kunna leverera hållbarhetsdata. EU arbetar med en frivillig VSME-standard för småföretag under 2026.

Vilka standarder gäller för rapporteringen?
ESRS – European Sustainability Reporting Standards – som består av tolv standarder. ESRS 1 och 2 är obligatoriska för alla, övriga används utifrån vad som är väsentligt. De täcker miljö, sociala frågor och bolagsstyrning.

Måste hållbarhetsrapporten granskas?
Ja, hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor eller annan oberoende part. Granskningen ger ett uttalande med ”begränsad säkerhet” och baseras främst på analytiska kontroller och förfrågningar.

Senast uppdaterad: 2 juni 2026