Eget kapital
Balansräkning
Den del av företagets tillgångar som finansierats av ägarna istället för av lån.
Definition
Eget kapital är skillnaden mellan ett företags totala tillgångar och totala skulder. Det består av aktiekapital, reservfond, balanserade vinstmedel och årets resultat. Eget kapital visar alltså hur mycket av bolaget som faktiskt tillhör ägarna efter att alla skulder är betalda. Ett positivt eget kapital innebär att tillgångarna överstiger skulderna. Är det egna kapitalet lägre än hälften av aktiekapitalet ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen.
Vad är eget kapital?
Eget kapital är skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder. Det visar alltså hur stor del av bolaget som ägarna själva finansierat, antingen genom insatt aktiekapital eller genom upparbetade vinster som inte delats ut. För dig som driver aktiebolag är posten avgörande, eftersom den styr både hur mycket utdelning du får ta, om du behöver upprätta kontrollbalansräkning och hur banken bedömer din kreditvärdighet. Ett enkelt exempel: har du tillgångar på 1 000 000 kr och skulder på 700 000 kr är det egna kapitalet 300 000 kr, vilket ger en soliditet på 30 procent.
Begreppet är inte bara en bokföringsteknisk post utan ett juridiskt skarpt verktyg. Aktiebolagslagen kräver att styrelsen agerar omedelbart när det egna kapitalet understiger halva det registrerade aktiekapitalet, annars riskerar du personligt betalningsansvar. Eget kapital ska dessutom inte blandas ihop med likviditet, du kan ha 2 miljoner i eget kapital och ändå inte kunna betala lönerna nästa månad. Sedan 1 januari 2020 är minsta aktiekapitalet i privata AB 25 000 kr, vilket innebär att marginalen mellan registrerat aktiekapital och kritisk gräns är extra tunn i nystartade bolag.
Så fungerar det i praktiken
Eget kapital beräknas som tillgångar minus skulder och redovisas på passivsidan i balansräkningen. I aktiebolag delas posten upp i bundet eget kapital (aktiekapital och reservfond) och fritt eget kapital (balanserat resultat, årets resultat och överkursfond). Det är endast det fria egna kapitalet du kan dela ut till ägarna, det bundna är låst till skydd för borgenärerna. Formeln för utdelningsbart belopp är: fritt eget kapital minus de medel som enligt försiktighetsregeln behöver stanna kvar i bolaget för att täcka kommande investeringar och risker.
Reglerna skiljer sig mellan K2 och K3. I K2 (BFNAR 2016:10) får du inte aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, vilket håller det egna kapitalet lägre men minskar risken för luftbokföring. I K3 får du aktivera utvecklingsutgifter, men då måste du samtidigt sätta av motsvarande belopp till en fond för utvecklingsutgifter inom bundet eget kapital. För enskild firma finns inget aktiekapital alls, där talar man istället om eget kapital som ackumulerade insättningar minus uttag plus resultatet, och du kan ta ut hela beloppet utan formella beslut.
Strategiskt bör du som fåmansbolagsägare se det egna kapitalet som ett verktyg, inte ett mål. För högt eget kapital innebär att kapital ligger overksamt i bolaget istället för att jobba i din privatekonomi eller i en kapitalförsäkring. Samtidigt ger ett robust eget kapital lägre upplåningskostnad, bättre förhandlingsläge mot leverantörer och möjlighet att rida ut tre dåliga kvartal i rad. Min tumregel till klienter: tjänsteföretag bör ha eget kapital som motsvarar minst sex månaders fasta kostnader, medan handels- och tillverkningsföretag bör ligga på tolv månader på grund av lager och kundfordringar.
Görs det fel kan konsekvenserna bli allvarliga. Om det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet och styrelsen inte upprättar kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen 25 kap. 13 §, blir styrelseledamöterna personligt och solidariskt ansvariga för skulder som uppkommer därefter. Felaktig utdelning som överskrider fritt eget kapital kan dessutom återkrävas i upp till tre år, och Skatteverket kan omklassificera beloppet till lön med arbetsgivaravgift på 31,42 procent ovanpå. Eget kapital påverkar även dina 3:12-beräkningar, eftersom det utgör grunden för det lönebaserade utrymmet och definitionen av kapitalunderlag i bolaget.
Räkneexempel
Räkneexempel: Konsultbolag i Göteborg med svag balans närmar sig kritisk gräns
Anna driver ett managementkonsultbolag i Göteborg med tre anställda. Bolaget startade med 50 000 kr i aktiekapital, men efter två förlustår och en stor kundförlust ser balansräkningen pressad ut inför bokslutet 2026.
| Registrerat aktiekapital | 50 000 kr |
| Balanserat resultat från tidigare år | −15 000 kr |
| Årets resultat 2026 efter kundförlust | −18 000 kr |
| Totalt eget kapital vid bokslut | 17 000 kr |
| Kritisk gräns (halva aktiekapitalet) | 25 000 kr |
| Underskott mot kritisk gräns | −8 000 kr |
Vanliga fallgropar
Tänk på att undvika
- Glömma att upprätta kontrollbalansräkning när eget kapital understiger halva aktiekapitalet, vilket gör styrelsen personligt ansvarig för bolagets skulder enligt ABL 25 kap. 18 §.
- Dela ut mer än fritt eget kapital tillåter, vilket kan leda till återbetalningsskyldighet och omklassificering till lön med arbetsgivaravgift på 31,42 procent plus skattetillägg.
- Förväxla eget kapital med likviditet och tro att höga ägartillgodohavanden betyder att pengar finns på kontot, en miss som ofta upptäcks först när lönerna inte kan betalas.
- Aktivera utvecklingsutgifter i K3 utan att samtidigt boka motsvarande belopp till fond för utvecklingsutgifter, vilket är ett vanligt fel som revisorn anmärker på.
- Missa försiktighetsregeln i ABL 17 kap. 3 § och ta ut maximal utdelning trots kommande investeringsbehov, något som styrelsen kan bli ersättningsskyldig för i efterhand.
- Tro att aktieägartillskott är skattepliktigt för bolaget. Ovillkorat tillskott är skattefritt och ökar fritt eget kapital direkt, men det går inte att få tillbaka som senare utdelning utan att räknas som vanlig utdelning.
Regelverk och lagrum
Eget kapital regleras främst i aktiebolagslagen (2005:551) kap. 17 om värdeöverföringar och kap. 25 om likvidation och kontrollbalansräkning. Redovisningsmässigt styrs posten av årsredovisningslagen 3 kap. 10 a § samt BFNAR 2016:10 (K2) eller BFNAR 2012:1 (K3). Fördjupning hittar du på Bolagsverket, BFN.se och i Skatteverkets rättsliga vägledning under avsnittet om aktiebolag och utdelning.
Vanliga frågor om eget kapital
Vad räknas som eget kapital i ett aktiebolag?
Eget kapital är skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder. I ett AB består det av aktiekapital, eventuell reservfond och överkursfond (bundet eget kapital) samt balanserat resultat och årets resultat (fritt eget kapital). Endast det fria egna kapitalet kan delas ut till ägarna. Du hittar posten på passivsidan i balansräkningen, högst upp ovanför avsättningar och skulder. För nystartat AB är minimum 25 000 kr aktiekapital sedan 2020.
Hur räknar jag ut eget kapital?
Formeln är enkel: tillgångar minus skulder. Har du tillgångar på 800 000 kr och skulder på 500 000 kr blir det egna kapitalet 300 000 kr. Du kan också räkna det andra hållet, från aktiekapital plus alla ackumulerade vinster minus alla utdelningar och förluster. Båda metoderna ger samma siffra om bokföringen stämmer. Soliditeten beräknas sedan som eget kapital dividerat med balansomslutningen, i exemplet 300 000 / 800 000 = 37,5 procent.
Vad är skillnaden mellan bundet och fritt eget kapital?
Bundet eget kapital får inte delas ut och består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond och fond för utvecklingsutgifter. Fritt eget kapital får delas ut och består av överkursfond, balanserat resultat och årets resultat. Skillnaden är central vid utdelning eftersom du bara kan föreslå utdelning upp till det fria egna kapitalet, och även där måste försiktighetsregeln tillämpas. Bundet kapital fungerar som ett borgenärsskydd, det säkerställer att bolaget alltid har en buffert som inte kan tas ut av ägarna.
Vad händer om eget kapital blir negativt?
Då är bolaget tekniskt insolvent på balansräkningsnivå och styrelsen måste agera omedelbart. Redan när eget kapital understiger halva aktiekapitalet (alltså 12 500 kr vid 25 000 kr aktiekapital) krävs kontrollbalansräkning enligt ABL 25 kap. 13 §. Den ska granskas av revisor om bolaget har sådan, och en första kontrollstämma ska hållas. Läks inte kapitalet inom åtta månader vid en andra kontrollstämma måste bolaget gå i likvidation. Missar styrelsen detta blir ledamöterna personligt ansvariga för alla skulder som uppkommer därefter.
Hur kan jag öka det egna kapitalet i mitt aktiebolag?
Det finns fyra huvudvägar: gå med vinst och låt resultatet stanna i bolaget, gör ett ovillkorat aktieägartillskott, gör en nyemission, eller omvandla en fordran från ägaren till ett tillskott. Aktieägartillskott är enklast och billigast, ett skriftligt beslut räcker och pengarna bokförs direkt mot fritt eget kapital. Nyemission kostar registreringsavgift på 1 000 till 2 500 kr hos Bolagsverket men ökar bundet eget kapital, vilket kan vara fördel om du vill signalera stabilitet mot banken. Tänk på att ovillkorat tillskott inte kan återbetalas utan att räknas som utdelning.
Är eget kapital samma sak som pengar på kontot?
Nej, det är en vanlig och kostsam missuppfattning. Eget kapital är ett bokföringsmässigt begrepp som visar hur tillgångarna finansierats, inte hur mycket likvida medel som finns. Du kan ha 2 miljoner i eget kapital varav 1,8 miljoner är låsta i kundfordringar, lager och inventarier, och bara 200 000 kr på kontot. Vid utdelning räcker det därför inte att fritt eget kapital tillåter beloppet, du måste också ha likviditet att faktiskt betala ut det. Försiktighetsregeln i ABL 17 kap. 3 § kräver att styrelsen bedömer båda delarna.
Hur påverkar eget kapital mitt 3:12-utrymme och utdelningen?
Eget kapital påverkar 3:12 indirekt på flera sätt. Anskaffningsutgiften för dina aktier (motsvarande insatt aktiekapital plus eventuella ovillkorade tillskott) utgör grunden i huvudregeln, även om förenklingsregeln och huvudregeln slogs ihop till en gemensam regel den 1 januari 2026. Ett högre eget kapital ger också större lönebaserat utrymme om du har anställda, eftersom kapitalunderlaget då räknas på en högre bas. Sparat utdelningsutrymme förs sedan 2026 vidare till nominellt värde utan ränteuppräkning, vilket gör att tajming av utdelning blivit viktigare. Grundbeloppet 2026 är 322 400 kr (4 × inkomstbasbeloppet 80 600 kr för 2025).
Relaterade begrepp