Uppgången och fallet för Azelio

azelio

Azelio var den svenska cleantech-drömmen som skulle göra förnybar el tillgänglig dygnet runt. I juli 2023 var allt slut. Tiotusentals småsparare förlorade hela sin insats, bolaget värderades som mest till runt sex miljarder kronor och föll till noll. Det här är vad som faktiskt hände, varför tekniken aldrig nådde marknaden, och vilka lärdomar konkursen ger dig som sätter pengar i ett förhoppningsbolag.

Snabbfakta om Azelio

  • Verksamhet: Termisk energilagring (TES.POD) – värme lagrad i återvunnen aluminium, omvandlad till el och värme via en Stirlingmotor
  • Ursprung: Hette tidigare Cleanergy, bytte namn till Azelio i juni 2018
  • Notering: Nasdaq First North, december 2018
  • Organisationsnummer: 556714-7607
  • Anställda vid konkursen: cirka 180
  • Högsta börsvärde: omkring 6 miljarder kronor (2021)
  • Antal aktieägare som mest: cirka 44 000
  • Kapital från aktieägarna: närmare 3 miljarder kronor via flera nyemissioner
  • Tekniska nyckeltal: 13 kW Stirlingmotor, upp till 13 timmars lagring, total verkningsgrad uppgavs till cirka 90 procent
  • Konkurs: Ansökan 18 juli 2023, Göteborgs tingsrätt fattade beslut 19 juli 2023
  • Konkursförvaltare: advokat Lars Wiking, DLA Piper
  • Underskott i konkursboet: cirka 200 miljoner kronor

Från Cleanergy till Azelio: en idé som lät för bra för att vara sann

Det stora problemet med sol och vind är inte att producera el, utan att producera den när den behövs. Solen lyser inte på natten och vinden mojnar. Den som löser lagringen av förnybar energi billigt och i stor skala löser en av energiomställningens grundekvationer. Det var precis det Azelio sa sig kunna göra.

Företaget hade sina rötter i Cleanergy, ett västsvenskt teknikbolag som under 2000-talet utvecklade Stirlingmotorer för koncentrerad solkraft (CSP). I juni 2018 bytte bolaget namn till Azelio, och i december samma år noterades aktien på Nasdaq First North i Stockholm. Då hade bolaget redan rest mer än en miljard kronor på privata marknader. Vd var Jonas Eklind, som lett bolaget sedan 2015, och styrelseordförande var till slut Bo Dankis.

Den ursprungliga produkten byggde på att koncentrera solljus med speglar och driva en Stirlingmotor. Den verkligt avgörande pivoten kom när Azelio gjorde om erbjudandet till en renodlad lagringslösning: TES.POD. I stället för speglar laddades en behållare med återvunnen aluminium med billig förnybar el. Aluminiumet smälte, lagrade värmen som fasändringsmaterial, och vid behov omvandlade Stirlingmotorn värmen tillbaka till el och nyttiggjord värme. Bolaget uppgav 13 timmars lagring, en livslängd på 30 år utan kapacitetsförsämring och en total verkningsgrad runt 90 procent när både el och värme räknades in. På pappret var det en elegant lösning på ett dyrt problem.

Pilotprojekt i mängder, kommersiella ordrar i droppform

Azelio blev skickligt på att skriva avsiktsförklaringar. Bolaget körde ett verifieringsprojekt tillsammans med statliga marockanska Masen vid den enorma solparken i Ouarzazate i slutet av 2019, och ett pilotprojekt med Masdar och Khalifa University i Abu Dhabi 2020. Det fanns ramavtal och MoU:er kopplade till Indien, Nordamerika, Mexiko, Chile och Mellanöstern, ofta uttryckta i imponerande megawatt-tal flera år fram i tiden.

Skillnaden mellan en avsiktsförklaring och en betald, levererad order är dock hela skillnaden mellan en pressrelease och en intäkt. Azelio fastnade i det som branschen kallar pilotfällan: tillräckligt mycket validering för att hålla aktien och nyemissionerna igång, men aldrig den volymförsäljning som krävs för att en hårdvarufabrik ska bära sig. Stirlingmotorn är dessutom ökänt svår att industrialisera billigt, och marknaden för långtidslagring (LDES) var – och är fortfarande – omogen. Det mesta var fortfarande demonstrationsanläggningar.

Pengarna: hur tre miljarder blev noll

Azelio finansierades genom återkommande nyemissioner. Aktieägarna sköt enligt uppgifter till Dagens Industri in närmare 3 miljarder kronor över åren. Under börseuforin 2021 värderades bolaget som mest till omkring 6 miljarder kronor och hade då cirka 44 000 aktieägare – en typisk svensk småsparardominerad ägarbild på First North.

Varje nyemission späder ut befintliga ägare. När ett bolag som aldrig når positivt kassaflöde gång på gång måste hämta in nytt kapital betalar de gamla ägarna i praktiken för att få behålla en allt mindre andel av ett bolag som bränner pengar. Det är samma utspädningsmekanik som drabbat andra noterade förhoppningsbolag – se till exempel hur det gick för Hövding, ett annat svenskt börsbolag vars resa slutade i konkurs. Vill du själv förstå hur utdelning och kapital fungerar i ett bolag finns vår 3:12-kalkylator och ordlista över ekonomiska begrepp.

Vändpunkten: partnern som aldrig skrev på

Den 2 maj 2023 aviserade Azelio att man var i diskussion om ett strategiskt partnerskap som skulle ta bolaget vidare. Allt hängde på den affären. När finansieringen för att hålla verksamheten igång under förhandlingarna inte gick att säkra föll korthuset. Den 18 juli 2023, klockan 22:10, gick pressmeddelandet ut: styrelsen ansökte om konkurs vid Göteborgs tingsrätt. Dagen efter, den 19 juli 2023, fattade tingsrätten beslutet. Till konkursförvaltare utsågs advokat Lars Wiking på DLA Piper. Bolaget hade då cirka 180 anställda och verksamhet i Göteborg, Uddevalla och Åmål.

Enligt konkursförvaltarens information via DLA Piper fanns flera seriösa intressenter – en utländsk och flera svenska – men ingen affär gick i lås. Skälet var detsamma som hela tiden: det skulle ha krävts ytterligare investeringar i miljardklassen för att göra produkten kommersiellt gångbar. Det som återstod var att avveckla bolaget och sälja tillgångarna styckevis.

Vad konkursen betydde för aktieägare och borgenärer

För aktieägarna blev utfallet det värsta tänkbara. Konkursförvaltaren var enligt Dagens Industri, återgivet i Privata Affärer, tydlig: ägarna får ingenting tillbaka utan har förlorat allt. Det är inget unikt för Azelio utan följer av förmånsrättsordningen. I en konkurs betalas konkurskostnader och prioriterade fordringar först, därefter oprioriterade borgenärer. Aktieägare står allra sist och får utdelning bara om allt annat är betalt – vilket i ett konkursat förhoppningsbolag nästan aldrig inträffar.

Borgenärerna kunde däremot räkna med en begränsad utdelning. Konkursboet uppvisade ett underskott på i storleksordningen 200 miljoner kronor, och hur mycket fordringsägarna till slut fick berodde bland annat på hur fastighets- och hyresåtaganden kunde avvecklas. Förvaltaren bedömde att konkursen i allt väsentligt skulle kunna slutföras under 2024. Vill du se hur skatt och utskiftning fungerar när ett solitt bolag i stället avvecklas frivilligt har vi en likvidationskalkylator – men notera att likvidation och konkurs är två helt olika saker: likvidation sker när tillgångarna räcker till skulderna, konkurs när de inte gör det.

Azelio i sitt sammanhang: LDES-marknaden

För att förstå Azelios fall hjälper det att se branschen. Vanliga litiumjonbatterier lagrar oftast el i upp till runt fyra timmar. Långtidslagring (Long Duration Energy Storage, LDES) syftar på lösningar som klarar tio timmar eller mer – exakt det segment Azelio siktade på. Behovet är reellt: amerikanska energidepartementet har uppskattat att hundratals gigawatt LDES-kapacitet kan behövas globalt till 2050. Men marknaden är ung, och fler än femtio startups slåss om samma omogna efterfrågan.

Lagringstyp Ungefärlig lagringstid Mognadsgrad Typisk aktör
Litiumjonbatteri Upp till ~4 timmar Kommersiellt mogen Etablerade batteritillverkare
Termisk lagring (Azelios spår) 10+ timmar Tidig / pilotfas Azelio, Kyoto Group, MGA Thermal
Smält salt (klassisk CSP) 6–15 timmar Demonstrerad i stor skala Storskaliga solkraftverk
Pumpkraft / mekanisk Timmar till dygn Mogen men platsberoende Vattenkraftsaktörer

Poängen är att Azelio inte misslyckades för att idén var dum, utan för att bolaget var en liten aktör med en tekniskt komplicerad produkt i en bransch där kapitalbehovet är enormt och tålamodet hos kapitalmarknaden är kort. Samma spänning syns i andra svenska kapitalintensiva industrisatsningar som H2 Green Steel, Novo Energy och Heart Aerospace – långa utvecklingstider, stora kapitalbehov och en marknad som ännu inte mognat. Fler bolagsprofiler hittar du i kategorin Företag.

Tidslinje: Azelios resa till konkursen

Tidpunkt Händelse
2000-talet Verksamheten bedrivs som Cleanergy med Stirlingmotorer för koncentrerad solkraft
Juni 2018 Namnbyte från Cleanergy till Azelio, fokus läggs på energilagring
December 2018 Notering på Nasdaq First North
2019 Verifieringsprojekt med Masen i Ouarzazate, Marocko; första el levererad
2020 Pilotprojekt med Masdar och Khalifa University i Abu Dhabi
2021 Toppvärdering, börsvärde upp mot 6 miljarder kronor
2 maj 2023 Strategiskt partnerskap aviseras – allt vilar på affären
18 juli 2023 Styrelsen ansöker om konkurs vid Göteborgs tingsrätt
19 juli 2023 Tingsrätten beslutar om konkurs, Lars Wiking utses till förvaltare
2024 Tillgångar avyttras, konkursen väntas i allt väsentligt slutföras

Fem konkreta lärdomar för dig som investerar i förhoppningsbolag

Azelios historia är inte bara en tragisk anekdot, den är en checklista.

1. Pilot är inte intäkt. Räkna avsiktsförklaringar och megawatt-mål flera år fram som marknadsföring tills de blir betalda, levererade ordrar i resultaträkningen.

2. Förstå utspädningen. Ett bolag utan positivt kassaflöde måste resa pengar igen. Varje nyemission krymper din andel. Återkommande emissioner är en varningssignal, inte ett köptillfälle i sig.

3. Hårdvara i ny bransch är dyrt och långsamt. Att industrialisera en fysisk produkt tar år och miljarder. Mjukvarulogik fungerar inte på fabriker.

4. Aktieägare står sist. Vid konkurs får ägarna nästan alltid noll. Storleken på börsvärdet säger ingenting om hur mycket som finns kvar till aktieägarna om det går fel.

5. En enda kritisk affär är en enda kritisk risk. När hela framtiden hänger på ett partnerskap som ännu inte är påskrivet är nedsidan total om det spricker.

Vanliga frågor om Azelio och konkursen

Varför gick Azelio i konkurs?

Bolaget lyckades inte säkra finansieringen som krävdes för att fullfölja förhandlingarna om ett aviserat strategiskt partnerskap. Utan kapital att driva verksamheten vidare ansökte styrelsen om konkurs i juli 2023. Grundproblemet var att tekniken aldrig nådde lönsam kommersiell skala och att det skulle ha krävts ytterligare miljardinvesteringar.

Får aktieägarna i Azelio några pengar tillbaka?

Nej. Konkursförvaltaren har varit tydlig med att aktieägarna har förlorat hela sin investering. I en konkurs står aktieägare sist i förmånsrättsordningen och får utdelning först om alla skulder är betalda, vilket här inte var fallet.

Vad gjorde Azelio egentligen?

Azelio utvecklade termisk energilagring under namnet TES.POD. Billig förnybar el användes för att smälta återvunnen aluminium, som lagrade energin som värme. Vid behov omvandlade en Stirlingmotor värmen tillbaka till el och nyttiggjord värme, med uppgiven lagring i upp till 13 timmar.

Vem är konkursförvaltare för Azelio?

Advokat Lars Wiking vid advokatfirman DLA Piper utsågs av Göteborgs tingsrätt till konkursförvaltare den 19 juli 2023.

Hade Azelio tidigare ett annat namn?

Ja. Bolaget hette Cleanergy och utvecklade Stirlingmotorer för koncentrerad solkraft. Namnet ändrades till Azelio i juni 2018, inför noteringen på Nasdaq First North senare samma år.

Vad är skillnaden mellan konkurs och likvidation?

Likvidation sker när ett bolags tillgångar räcker till att betala alla skulder och bolaget avvecklas under ordnade former. Konkurs sker när tillgångarna inte räcker. Azelio gick i konkurs eftersom skulderna översteg tillgångarna.

Slutsats

Azelio var inte ett bedrägeri och idén var inte orimlig. Det var ett bolag som löste ett verkligt problem på pappret men aldrig på fabriksgolvet, i en bransch där omställningen kräver mer kapital och mer tålamod än kapitalmarknaden brukar erbjuda små aktörer. För 44 000 aktieägare blev notan tre miljarder kronor och en värdefull, om än dyr, påminnelse: en lovande teknik är inte en lönsam affär, och börsvärde är inte detsamma som värde i fickan.

Matz Nordström

Matz Nordström är en erfaren skribent och analytiker med över 30 års erfarenhet inom näringsliv och ekonomi. Matz har en gedigen bakgrund inom media och affärsutveckling, vilket gör honom till en nyckelperson på Näringslivsbolaget. Matz har en passion för att förklara komplexa ekonomiska samband på ett begripligt sätt och strävar alltid efter att leverera djupgående analyser och aktuella nyheter till läsarna.

Publicera kommentar