Mikael Ribbenvik: Juristen som formade Sveriges migrationsdebatt

Mikael Ribbenvik är en svensk jurist och ämbetsman, mest känd för sina 24 år på Migrationsverket där han under sju år verkade som generaldirektör. Under hans ledning genomgick myndigheten några av de mest intensiva och kontroversiella perioderna i svensk migrationshistoria. Ribbenviks erfarenheter och perspektiv på migration är idag centrala för den debatt som formar Sveriges framtida migrationspolitik.

Bakgrund och karriär

Mikael Ribbenvik föddes den 3 oktober 1967 i Helsingborg och tog sin juristexamen vid Lunds universitet. Han började sin resa på Migrationsverket 1999, och arbetade sig snabbt upp från timvikarie till ledande positioner. År 2017 blev han ordinarie generaldirektör och höll posten fram till maj 2023, då hans förordnande löpte ut. Under sin tid på Migrationsverket fick Ribbenvik hantera flera känsliga och ofta polariserande migrationsfrågor.

Han är känd för att ha en djup förståelse för de juridiska aspekterna av migration och en förmåga att hålla fast vid principer även när de inte alltid var populära i den offentliga debatten. Trots att hans arbete ofta ifrågasattes, var Ribbenviks fokus alltid att Migrationsverket skulle följa de lagar som satts upp av Sveriges regering och riksdag.

Meriter som tog Ribbenvik till generaldirektör för Migrationsverket:

• Juristexamen (LL.M.) från Lunds universitet
• 24 år på Migrationsverket, varav 7 år som generaldirektör
• Började som timvikarie på Migrationsverket 1999 och avancerade snabbt inom myndigheten
• Chef för förvaret i Örkelljunga (2003)
• Verksamhetsområdeschef för Migrationsverkets förvarsverksamhet (2005)
• Rättschef för Migrationsverket (2008)
• Operativ chef på Migrationsverket (2013)
• Tillförordnad generaldirektör för Migrationsverket (2016)
• Ordinarie generaldirektör för Migrationsverket (2017–2023)

Nytt uppdrag på EU:s asylmyndighet

Efter att ha lämnat Migrationsverket i maj 2023 har Mikael Ribbenvik nu fått ett nytt och betydelsefullt uppdrag på den europeiska arenan. Han har blivit utsedd till vice direktör för EU:s asylmyndighet, EUAA (European Union Agency for Asylum). I sin nya roll kommer Ribbenvik att arbeta med att övervaka genomförandet av EU:s migrationspakt, vilket innebär att han kontrollerar att medlemsländerna följer gemensamma mottagningsstandarder för asylsökande.

Ribbenvik har beskrivit sitt nya uppdrag som en viktig uppgift för att säkerställa en likvärdig och rättssäker behandling av asylsökande inom hela EU. Han poängterar att harmonisering av asylsystemen i Europa är en central del av migrationspakten och att hans roll kommer att vara att övervaka att denna standard upprätthålls överallt. Det femåriga uppdraget innebär att Ribbenvik nu får arbeta på ett ännu bredare internationellt plan med de frågor som präglat hela hans yrkesliv – migration och rättssäkerhet.

Utnämningen till EUAA innebär att Ribbenviks erfarenheter från svenska migrationsfrågor nu tas tillvara på en större scen, och han ser fram emot att arbeta för ett mer sammanhållet asylsystem inom EU.

Migration – en komplex och ofta missförstådd fråga

En av Ribbenviks mest framträdande åsikter är att den svenska migrationsdebatten ofta saknar en faktabaserad grund. I intervjuer och sin bok Migration – genom mina ögon har han betonat att migration är en fråga som alla har en åsikt om, men att få verkligen förstår. Han menar att diskussioner kring migration ofta färgas av moraliska ställningstaganden där människor delar upp världen i ont och gott, utan att fördjupa sig i de juridiska och praktiska konsekvenserna.

”I Sverige har vi inte riktigt haft en faktadriven debatt kring migration,” säger han och poängterar vikten av att ställa de svåra frågorna: Är det lagen som är fel, eller tycker vi bara att den är fel? Ribbenvik menar att Sveriges framtida migrationspolitik måste baseras på en mer nyanserad och långsiktig strategi, där balansen mellan humanitära hänsyn och praktisk genomförbarhet är central.

En bok om människorna bakom besluten

Ribbenviks bok ger en unik inblick i de beslut som påverkat tusentals människors liv, men också i de personliga ögonblick som präglat honom som människa. Han berättar bland annat om när han personligen eskorterade två syriska pojkar till deras mamma i Sverige strax innan julafton, en handling som egentligen bröt mot Migrationsverkets policy.

I boken försöker han smygutbilda sina läsare genom att blanda personliga berättelser med juridiska förklaringar. Han beskriver möten med flyktingar och hur dessa möten ofta lämnat djupa spår hos honom. Samtidigt håller han boken på en distans från att bli en självbiografi, och framhåller att det är arbetet och de juridiska aspekterna han vill förmedla, snarare än att fokusera på sitt privatliv.

En komplex moralisk balansgång

I sitt arbete har Ribbenvik ofta befunnit sig i centrum av det som många ser som moraliska dilemman. Ett exempel är när en präst smugglade ut en afghansk man från ett förvar genom att gömma honom i en resväska. Ribbenvik reagerade med att skriva ett ”passivt aggressivt” brev till ärkebiskopen där han framhöll vikten av att följa lagen, oavsett personliga övertygelser.

Han poängterar att demokrati bygger på ett system där beslut fattas enligt lag och att statstjänstemän, inklusive honom själv, har en plikt att följa dessa beslut, även om de inte alltid överensstämmer med egna åsikter. För Ribbenvik är statstjänstemän demokratins väktare, och utan dem riskerar vi att skapa ett samhälle där individuella övertygelser styr, något som i längden är ohållbart.

Den svenska migrationens framtid

När det kommer till framtida migrationspolitik menar Ribbenvik att Sverige måste ha en mer genomtänkt strategi än dagens ”allt-eller-inget”-perspektiv. En hållbar migrationspolitik innebär inte nödvändigtvis att alla som har det svårt ska få komma till Sverige, men inte heller att dörrarna helt stängs. Istället behövs en mer nyanserad syn där både humanitära och samhälleliga behov balanseras.

”Det kan inte bara vara något som är ont och något som är gott. Det är ett alldeles för enkelt svar på en komplex fråga,” säger han.

En person präglad av sin lojalitet

Utöver sitt arbete är Mikael Ribbenvik en person som värdesätter lojalitet, något han jämför med sin trofasthet till fotbollslaget Helsingborgs IF. Oavsett hur illa det går för laget, byter han inte. Denna lojalitet genomsyrar också hans yrkesliv, där han under många år varit lojal mot Migrationsverket och dess uppdrag, även när beslut och policyer kritiserats hårt.

Trots att han själv anser att myndigheten gjort många misstag, har hans uppdrag alltid varit att verka för rättssäkra beslut och att se till att lagen följs.

En person med både hjärta och hjärna

Ribbenviks arbete på Migrationsverket har inneburit svåra beslut och ofta hårda anklagelser, men han framhåller att han alltid försökt agera utifrån en balans mellan juridik och empati. Han beskriver bland annat sina ansträngningar att hjälpa afghanska tolkar att ta sig till Sverige som ett ”byråkratiskt hjältedåd”, och att hans starka personliga känslor för ett cancersjukt barn till en av tolkarna var en drivkraft i denna process.

Det är tydligt att Ribbenvik, trots sin roll som strikt tjänsteman, också låtit sina egna moraliska ställningstaganden påverka vissa av hans beslut, även om han alltid formulerat dem inom ramarna för lagen.