Kristina Sandklef – Den oberoende Kinaanalytikern som ser bortom ytan

Kristina Sandklef är en oberoende Kinaanalytiker med en bred och djup förståelse för Kinas politiska och ekonomiska landskap. Hennes karriär har gett henne insyn i säkerhetsfrågor, internationella relationer och Kinas allt större globala inflytande. Sandklefs perspektiv är ovärderligt när det kommer till att förstå Kinas växande makt, och hennes analyser har bidragit till viktiga diskussioner om både nationell och internationell säkerhet.

Med erfarenheter från Försvarsmakten, East Capital och Ericsson har Sandklef inte bara en djupgående insikt i Kinas politik och ekonomi, utan också en förmåga att se hur dessa faktorer påverkar Sverige och världen i stort.

Varför du måste bry dig om Kristina Sandklef och hennes arbete:

Kinas underrättelselag: Alla kinesiska medborgare kan tvingas lämna information till kinesiska myndigheter, vilket gör dem till potentiella säkerhetsrisker.
Civil-militär fusion: Kinas satsningar på teknikutveckling kan ge landet en militär och teknologisk fördel över väst.
Risk för spioneri: Svenskar med kinesisk bakgrund eller familj i Kina kan utsättas för påtryckningar, vilket ökar risken för spioneri.
Ekonomiskt beroende: Sveriges ekonomiska relationer med Kina kan hota säkerheten inom känsliga industrier.
NATO och USA:s påverkan: Sveriges relation till Kina påverkas av potentiellt NATO-medlemskap och press från USA.

En bred och mångsidig karriär – Från säkerhetsfrågor till global ekonomi

Kristina Sandklef har en karriär som sträcker sig över flera områden, där säkerhet och ekonomi är i fokus. Hennes bakgrund inkluderar:

Säkerhetspolitisk analytiker på Försvarsmakten: I denna roll fick Sandklef en djup insikt i hur utländska hotaktörer, såsom Kina och Ryssland, påverkar Sveriges säkerhet.
Makroekonom på East Capital: Här analyserade hon Kinas ekonomiska utveckling och hur den påverkar internationella marknader.
Marknadsanalytiker på Ericsson: På Ericsson fokuserade hon på Kinas marknad, en av världens största och mest dynamiska.

Hennes erfarenheter inom dessa områden har gett henne en unik förmåga att förstå komplexiteten i Kinas relationer med andra länder, särskilt Sverige.

Det ökade säkerhetstänket i Sverige – Kineser och svenskiranier drabbas

En av Sandklefs mest uppmärksammade analyser handlar om hur det ökade säkerhetstänket i Sverige påverkar personer med icke-svenskt ursprung, särskilt kineser och svenskiranier. I samband med säkerhetsprövningar nekar svenska arbetsgivare ofta dessa grupper anställning inom säkerhetskänslig verksamhet. Medan svenskiranier har varit mer högljudda i frågan, har kineser i Sverige ofta valt att hålla en låg profil, något Sandklef ser som en konsekvens av en rädsla för myndigheter, som många bär med sig från tiden i Kina.

Säkerhetsprövningar har blivit strängare sedan den svenska säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 2018. Sandklef påpekar att säkerhetsriskerna för kineser förstärks av Kinas nationella underrättelselag från 2017. Enligt denna lag kan alla kinesiska medborgare, oavsett var de befinner sig, tvingas att lämna information till den kinesiska staten. Detta skapar en omfattande säkerhetsrisk för kinesiska medborgare som befinner sig utomlands.

Nyckelinsikter från Sandklef om säkerhet och diskriminering:

Ökade säkerhetsprövningar drabbar både svenskiranier och kineser.
Kinas underrättelselag från 2017 gör alla kinesiska medborgare till potentiella säkerhetsrisker.
Många kineser i Sverige vågar inte tala ut om diskriminering på arbetsmarknaden, delvis på grund av rädsla för repressalier från kinesiska myndigheter.

Kinas dolda hand över näringslivet – En komplex relation mellan staten och företagen

En av Sandklefs mest intressanta analyser är hennes genomlysning av Kommunistpartiets (KKP) kontroll över Kinas näringsliv. Många utgår ifrån att KKP direkt styr de flesta kinesiska företag, men enligt Sandklef är situationen mer komplex än så. Under Xi Jinpings tid har relationen mellan statliga och privata företag blivit allt mer sammanflätad. Statliga företag investerar i privata företag och vice versa, ibland frivilligt men ofta under tvång.

Sandklef förklarar att även om partikommittéer inte alltid är aktiva i företagens dagliga verksamhet, så styr partiet indirekt genom att diktera industripolitik och ekonomiska mål, som exempelvis ”Made in China 2025”. Partiets kontroll är inte alltid synlig, men den är ständigt närvarande.

Hur Kommunistpartiet påverkar näringslivet enligt Sandklef:

Industripolitikens kraft: Partiets industripolitik, såsom femårsplanerna, styr vilka sektorer som får statliga subventioner och finansiellt stöd.
Sudda gränser mellan statligt och privat: Blandägda företag, med både statligt och privat kapital, har blivit allt vanligare.
Kritik leder till hårda konsekvenser: Näringslivspersoner som vågar kritisera partiet riskerar att fängslas för påstådda brott.

EU:s förhållande till Kina – Från frikoppling till riskminimering

I takt med att relationerna mellan USA och Kina blir allt mer ansträngda, måste även EU och Sverige omvärdera sina relationer till Kina. Sandklef beskriver hur den europeiska strategin har skiftat från att frikoppla sig från Kina, något som USA aktivt försöker göra, till att istället minska riskerna – så kallad ”de-risking”.

Ursula von der Leyens tal tidigare om vikten av att minska riskerna i relationen till Kina föll i god jord inom EU. Det handlar om att skydda sig från de risker som identifierats i det ekonomiska utbytet med Kina, utan att helt avbryta handeln. Sandklef menar att detta tillvägagångssätt tillåter Europa att fortsätta sina affärer med Kina, samtidigt som man minskar sin exponering för Kinas växande makt.

Kinas inflytande på global nivå – Säkerhet, teknologi och framtid

Sandklef varnar för att Kinas strategier för teknikutveckling och civil-militär fusion innebär att landet snabbt kan överträffa väst både militärt och teknologiskt. Detta skapar en komplex och farlig situation, särskilt för länder som Sverige, som är beroende av Kina för sina ekonomiska intressen, men samtidigt pressas av sina säkerhetsallierade, som USA, att hålla distans.

Hon lyfter fram den kinesiska satsningen på halvledarteknologi som ett exempel på hur Kina kan utmana västvärldens teknologiska dominans. För att möta detta har USA implementerat CHIPS Act, en enorm satsning för att stärka den amerikanska halvledarindustrin. Liknande diskussioner förs nu inom EU, där man alltmer inser behovet av att skydda sina egna teknologiska sektorer.

Fakta om Kinas underrättelselag och dess globala effekter

Kristina Sandklefs analys av Kinas underrättelselag från 2017 belyser lagens omfattande konsekvenser. Enligt denna lag kan alla kinesiska medborgare tvingas samarbeta med den kinesiska säkerhetstjänsten, även om de befinner sig utomlands. Detta skapar en ständig osäkerhet kring kinesiska medborgare och företagare, oavsett var i världen de befinner sig.

Viktiga fakta om Kinas underrättelselag:

Lagen trädde i kraft 2017 och innebär att alla kinesiska medborgare kan tvingas lämna information till staten.
Även kineser som har flyttat utomlands kan utsättas för påtryckningar om de har familj kvar i Kina.
Lagen gör att många kineser, även de som inte längre är medborgare, ses som potentiella säkerhetsrisker.

Sandklefs bidrag till förståelsen av Kina och världspolitiken

Kristina Sandklef har gett oss en djupare förståelse för hur Kina påverkar världen både på säkerhets- och ekonominivå. Hennes insikter visar hur komplext Kinas inflytande är och hur både Sverige och EU behöver omvärdera sina strategier gentemot detta land.

Med Kommunistpartiets strama kontroll över både näringsliv och politik, samtidigt som världen blir alltmer beroende av kinesiska investeringar och teknologi, är det klart att Kinas roll på den globala scenen bara kommer att växa.

Sandklef ger oss en klar varning: vi kan inte blunda för Kinas makt och dess påverkan på världens säkerhet och ekonomi.