Inkomstbasbelopp (IBB)
Basbelopp
Basbelopp baserat på inkomstutvecklingen, 83 400 kr för 2026.
Definition
Inkomstbasbeloppet beräknas av Pensionsmyndigheten utifrån inkomstindex och fastställs av regeringen. För 2026 är det 83 400 kr. IBB används främst i pensionssystemet (taket för pensionsgrundande inkomst är 7,5 IBB) och i 3:12-reglerna för fåmansbolag. Notera att 3:12-beräkningen för utdelning under 2026 baseras på IBB året före (IBB 2025 = 80 600 kr), eftersom det är "året före beskattningsåret" som styr.
Vad är inkomstbasbelopp (ibb)?
Inkomstbasbeloppet (IBB) är ett årligt fastställt belopp som följer löneutvecklingen i Sverige och används framför allt vid pensionsberäkningar och 3:12-reglerna för fåmansbolagsägare. För 2026 är IBB fastställt till 83 400 kr, en höjning från 80 600 kr året innan. Som fåmansbolagsägare märker du IBB tydligast i två sammanhang: när du beräknar lönebaserat utrymme för utdelning och när du kollar pensionsavsättningar. Att förstå IBB kan i praktiken betyda skillnaden mellan att betala 20 procents skatt på en utdelning eller över 50 procent i marginalskatt på lön.
IBB ska inte förväxlas med prisbasbeloppet (PBB), som följer inflationen och styr helt andra saker som sjukpenning och studiemedel. Medan PBB landar på 59 200 kr för 2026, är IBB nästan 25 000 kr högre eftersom lönerna stiger snabbare än konsumentpriserna över tid. En viktig detalj som många missar: vid utdelningsberäkningen för 2026 används IBB för 2025 (80 600 kr), inte 2026 års belopp, eftersom 3:12-reglerna utgår från IBB året före utdelningsåret. Dessutom har förenklingsregeln och huvudregeln slagits ihop till en enda regel från och med 1 januari 2026, vilket gör IBB ännu mer centralt för alla fåmansföretagare.
Så fungerar det i praktiken
IBB fastställs varje år av regeringen baserat på inkomstindex, som speglar genomsnittlig löneutveckling. Beloppet används som multiplikator i flera regelverk. Inom 3:12 ger till exempel 4 × IBB grundbeloppet i schablonregeln (322 400 kr för utdelning 2026, baserat på 2025 års IBB på 80 600 kr). Pensionsgrundande inkomst (PGI) har ett tak på 7,5 IBB, vilket för 2026 motsvarar 625 500 kr. Tjänar du mer än så får du ingen allmän pension på den överskjutande delen, vilket är en avgörande planeringspunkt för dig som fåmansbolagsägare.
Variationerna är fler än man tror. Inom 3:12 används IBB på flera ställen samtidigt: dels som bas för det fasta grundbeloppet, dels som tak för det totala gränsbeloppet (90 IBB-taket på 7 254 000 kr för utdelning 2026). Dessutom finns en lönekravsregel där du måste ta ut minst 6 IBB plus 5 procent av total kontant lön i bolaget, eller alternativt 9,6 IBB, för att få använda lönebaserat utrymme. För pension gäller 7,5 IBB-taket både för PGI och för tjänstepensionens förmånsbestämda delar enligt ITP2.
Strategiskt påverkar IBB i princip varje större lönebeslut du fattar som fåmansbolagsägare. En klassisk avvägning: ska du ta ut lön upp till 7,5 IBB för att maxa pensionen, eller stoppa vid statliga skattens brytpunkt på 660 400 kr för 2026? Svaret beror på din ålder och pensionsbehov. Är du över 55 är det ofta värt att gå upp till 7,5 IBB trots marginalskatten, eftersom du har kort tid kvar att bygga pension. Är du yngre och har god buffert privat kan utdelning enligt 3:12 ofta slå löneuttag rent nettomässigt.
Konsekvenserna av att missa IBB-trösklarna är konkreta. Tar du ut 50 000 kr för lite i lön ett år kan du tappa hela det lönebaserade utrymmet, vilket lätt kostar 100 000 kr eller mer i förlorat lågbeskattat utdelningsutrymme. På lång sikt påverkar IBB även hur stort sparat utdelningsutrymme du bygger upp. Sedan 1 januari 2026 förs sparat utrymme vidare till nominellt värde utan ränteuppräkning, vilket gör det ännu viktigare att utnyttja gränsbeloppet i tid. IBB kopplar därmed direkt till andra centrala begrepp som gränsbelopp, kvalificerade andelar och utdelning.
Räkneexempel
Räkneexempel: Anna driver konsultbolag i Göteborg och planerar lön för 2026
Anna äger 100 procent av sitt AB som omsätter 3,2 mkr med en anställd kollega. Hon vill maximera lönebaserat utrymme inför 2027 års utdelning samtidigt som hon bygger pension. Total kontant lön i bolaget (Anna plus kollegan) blir 1 400 000 kr.
| Lönekrav alternativ 1: 6 × IBB 2025 (80 600 kr) | 483 600 kr |
| Plus 5 % av total kontant lön (5 % × 1 400 000) | +70 000 kr |
| Annas minimilön enligt huvudregeln för 2026 | 553 600 kr |
| Pensionstak 7,5 × IBB 2026 (83 400 kr) | 625 500 kr |
| Annas optimerade löneuttag 2026 | 625 500 kr |
| Lönebaserat utrymme för utdelning 2027 (50 % × 1 400 000 kr) | 700 000 kr |
Vanliga fallgropar
Tänk på att undvika
- Att använda 2026 års IBB (83 400 kr) vid beräkning av utdelning för 2026 istället för 2025 års IBB (80 600 kr). Misstaget kan göra att du tar ut för hög utdelning enligt 3:12 och hamnar i tjänstebeskattning på överskjutande del, vilket kan kosta 30 procent extra i skatt.
- Att missa lönekravet med någon tusenlapp och därmed förlora HELA det lönebaserade utrymmet. För en ägare med 1,5 mkr i lönesumma kan det betyda 750 000 kr förlorat utdelningsutrymme och cirka 240 000 kr i extra skatt.
- Att tro att IBB och PBB är samma sak. De följer olika index och används till helt olika regler, vilket leder till felberäkningar i pensionsplanering.
- Att ta ut lön över 7,5 IBB (625 500 kr för 2026) i tron att det ger högre allmän pension. Den överskjutande lönen ger varken PGI eller pensionsrätt, bara hög marginalskatt.
- Att glömma att lönekravet gäller kalenderåret FÖRE utdelningsåret. För utdelning 2027 ska lönen ha tagits under 2026, inte 2027.
- Att förlita sig på gamla beräkningsmodeller efter regelförändringen 1 januari 2026. Den nya sammanslagna regeln ändrar förutsättningarna och sparat utrymme räknas inte längre upp med ränta.
Regelverk och lagrum
IBB regleras i 58 kap. 26-27 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110) och fastställs årligen genom regeringsförordning. Användningen i 3:12-sammanhang återfinns i inkomstskattelagen (1999:1229) 57 kap., särskilt 11, 16 a och 19-20 §§. För aktuella belopp och tillämpning, se Pensionsmyndigheten samt Skatteverkets rättsliga vägledning under avsnittet 'Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag'.
Vanliga frågor om inkomstbasbelopp (ibb)
Vad är inkomstbasbeloppet 2026?
Inkomstbasbeloppet för 2026 är 83 400 kr, en ökning från 80 600 kr för 2025. Beloppet fastställs av regeringen baserat på inkomstindex som speglar löneutvecklingen i Sverige. För dig som fåmansbolagsägare är höjningen positiv eftersom den höjer både pensionstaket (7,5 IBB = 625 500 kr) och 90 IBB-taket inom 3:12. Tänk dock på att vid utdelningsberäkningar för 2026 används 2025 års IBB på 80 600 kr, inte 2026 års belopp. Kontrollera alltid vilket år som gäller innan du gör beräkningar.
Vad är skillnaden mellan IBB och PBB?
IBB följer löneutvecklingen medan PBB följer inflationen, vilket gör att de skiljer sig avsevärt. För 2026: PBB är 59 200 kr och IBB är 83 400 kr. PBB används för sjukpenning, studiemedel, skattefri gåva och milersättning. IBB används främst för pensionsgrundande inkomst (tak vid 7,5 IBB) och för 3:12-reglernas grundbelopp och tak. Det finns också ett förhöjt PBB på 60 500 kr för 2026 som används vid pensionsberäkningar för åldersrelaterade förmåner. Att blanda ihop dem leder ofta till feldimensionerade lönenivåer.
Hur används IBB i 3:12-reglerna?
IBB används på fyra centrala ställen i 3:12-reglerna. Först som bas för grundbeloppet (4 × IBB året före = 322 400 kr för utdelning 2026). Sedan som tak för totalt gränsbelopp (90 × IBB året före = 7 254 000 kr för utdelning 2026). Vidare som lönekravsbas (6 × IBB plus 5 procent av total kontant lön, eller alternativt 9,6 × IBB). Slutligen som spärr för hur mycket lön som räknas som ditt eget löneuttag. Sedan 1 januari 2026 har förenklingsregeln och huvudregeln slagits samman till en regel, men IBB är fortfarande den centrala parametern.
Vad händer om jag tjänar mer än 7,5 IBB?
Inkomster över 7,5 IBB (625 500 kr för 2026) ger ingen allmän pension och ingen pensionsgrundande inkomst. Du betalar fortfarande full inkomstskatt och arbetsgivaravgifter på den överskjutande delen, men får inget tillbaka i form av framtida pensionsrätt. För dig som fåmansbolagsägare innebär det att löneuttag över 7,5 IBB sällan är lönsamt om syftet är pension. Bättre alternativ är ofta tjänstepensionsavsättning från bolaget (avdragsgillt upp till 35 procent av lönen, max 10 PBB) eller utdelning enligt 3:12. Lägg lönen exakt på 7,5 IBB om du behöver hög lön av andra skäl.
Hur kan jag använda IBB för att maximera min utdelning?
Strategin handlar om att uppfylla lönekravet med marginal och samtidigt ta ut tillräcklig lön för att maxa lönebaserat utrymme. Räkna ut ditt lönekrav: 6 × IBB året före plus 5 procent av total kontant lönesumma i bolaget. Lägg sedan din egen lön minst 5-10 procent över kravet som säkerhetsmarginal, eftersom Skatteverket kan ifrågasätta beräkningen. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av total kontant lön och adderas till grundbeloppet. För ett bolag med 2 mkr i lönesumma kan det ge 1 mkr extra utdelningsutrymme till 20 procents skatt, motsvarande cirka 320 000 kr lägre skatt än vid löneuttag.
Är IBB samma som inkomstindex?
Nej, men de hänger ihop. Inkomstindex är det statistiska mått som visar löneutvecklingen, medan IBB är det konkreta beloppet som räknas fram med hjälp av inkomstindex. Regeringen fastställer IBB årligen genom förordning, baserat på inkomstindexets förändring. Inkomstindex i sig används för att räkna upp pensionsbehållning i det allmänna pensionssystemet. För praktiska beräkningar som lönekrav och gränsbelopp använder du alltid IBB i kronor, inte indexet.
Hur påverkas IBB-beräkningen om jag startar bolag mitt under året?
Lönekravet enligt 3:12 gäller för det kalenderår som föregår utdelningsåret, oavsett om bolaget existerade hela året eller inte. Startar du bolaget i juli 2026 och vill ta utdelning 2027 måste du ändå uppfylla hela lönekravet (minst 6 × IBB plus 5 procent av total kontant lön) baserat på lön utbetald under 2026. Det finns ingen proportionering för deltid på året, vilket är en hård och ofta överraskande regel. Lösningen: ta ut tillräckligt hög lön under den period bolaget existerat, eller använd schablonregeln (grundbeloppet 322 400 kr) som inte kräver löneuttag. För nystartade bolag är schablonregeln nästan alltid mest fördelaktig första året.
Relaterade begrepp