37 ekonomibegrepp du bör kunna
Inflation, ränta och BNP är ord som de flesta känner igen. Men det är inte alltid lika självklart vad de faktiskt betyder. Är räntan på ett lån samma sak som den effektiva räntan? Vad är skillnaden mellan inkomst och disponibel inkomst? Och när blir en svag konjunktur en recession?
Ekonomiska begrepp får dessutom ofta sin betydelse i relation till andra. Inflation påverkar köpkraften. Styrräntan påverkar andra räntor i ekonomin. Belåningsgraden kan påverka hur mycket ett hushåll behöver amortera.
Här går vi igenom 37 begrepp som gör det enklare att förstå både den egna ekonomin och ekonominyheterna.
Inkomst och vardagsekonomi
- 1. Bruttoinkomst och nettoinkomst
Bruttoinkomsten är inkomsten före skatt, medan nettoinkomsten är det som återstår efter skatt. Skillnaden är viktig eftersom det är nettoinkomsten som går att använda till hushållets utgifter, medan bruttolönen är den som förhandlas mellan arbetsgivare och arbetstagare. - 2. Disponibel inkomst
Disponibel inkomst är inte riktigt samma sak som nettolön. Disponibel inkomst beskriver hur mycket ett hushåll har kvar för konsumtion och sparande efter skatter. - 3. Realinkomst
En inkomst justerad för prisförändringar. Om lönen stiger med tre procent samtidigt som priserna stiger med fyra procent har lönen ökat i kronor men realinkomsten har minskat. - 4. Kassaflöde
Pengar som kommer in och går ut under en viss period. Ett hushåll kan exempelvis ha en god inkomst men ändå ett ansträngt kassaflöde om stora utgifter ska betalas samtidigt, exempelvis dyra krediter. - 5. Likviditet
Förmågan att kunna betala sina utgifter när de förfaller. Pengar på ett bankkonto är mycket likvida eftersom de snabbt kan användas, medan exempelvis en bostad kan vara värdefull men tar längre tid att omvandla till pengar. - 6. Köpkraft
Beskriver hur mycket varor och tjänster pengarna räcker till. Om inkomsten är oförändrad samtidigt som priserna stiger minskar köpkraften.
Lån, räntor och bostad
- 7. Ränta
Ränta är priset på pengar över tid. Den som lånar pengar betalar ränta till långivaren. När du i stället sparar på ett sparkonto fungerar du som långivare till banken och får då sparränta som ersättning för att banken får nyttja dina pengar. - 8. Nominell ränta
Den angivna räntesatsen på ett lån eller sparande. För lån ingår inte alla avgifter i den nominella räntan, vilket gör att den inte alltid visar hela kostnaden. - 9. Effektiv ränta
Ett mått som tar hänsyn till både räntan och vissa andra kostnader för krediten. Därför är den effektiva räntan ofta mer användbar än den nominella när olika lån ska jämföras. - 10. Realränta
Räntan när inflationens effekt räknats bort. Förenklat kan den beskrivas som den nominella räntan minus inflationen. Den säger därför mer om hur värdet på pengar faktiskt förändras. - 11. Amortering
Den del av en betalning som minskar själva skulden. Det är alltså något annat än ränta, som är kostnaden för att låna pengarna. - 12. Kredit
Ett bredare begrepp än lån. Att ha en kredit innebär att du har fått ramar för att låna pengar eller skjuta upp en betalning. Olika typer av krediter, såsom kreditkort, kontokrediter och avbetalningsköp, ger dig flexibiliteten att använda pengar nu och betala i efterhand. - 13. Kreditprövning
Den bedömning en långivare gör innan en kredit beviljas. Syftet är bland annat att bedöma om låntagaren har ekonomiska förutsättningar att klara återbetalningen. - 14. Kreditvärdighet
Ett samlat mått eller en bedömning av en persons eller ett företags förmåga att betala sina skulder. Inkomst, befintliga skulder och betalningshistorik är exempel på sådant som kan vägas in. - 15. KALP-kalkyl
KALP står för kvar att leva på. Banker använder kalkylen för att bedöma hur mycket pengar ett hushåll har kvar när boendekostnader, lån och andra uppskattade levnadskostnader har räknats bort. - 16. Skuldkvot
Visar skuldernas storlek i förhållande till inkomsten. Ett hushåll med tre miljoner kronor i lån och en sammanlagd bruttoinkomst på 600 000 kronor per år har exempelvis en skuldkvot på fem gånger årsinkomsten. - 17. Belåningsgrad
Beskriver hur stor del av en tillgångs värde som är belånad. Om en bostad värd fyra miljoner kronor har lån på tre miljoner är belåningsgraden 75 procent. - 18. Bolån
Ett lån där bostaden normalt används som säkerhet. När man jämför Bolån är det därför relevant att titta på mer än bara den annonserade räntan. Belåningsgrad, amortering, räntevillkor och den egna ekonomin påverkar den totala boendekostnaden. - 19. Kontantinsats
Den del av ett bostadsköp som inte finansieras med bolån. Kontantinsatsen ska inte blandas ihop med handpenningen, som är en förskottsbetalning i samband med själva köpet. - 20. Säkerhet
En tillgång som långivaren kan ha rätt att ta i anspråk om ett lån inte betalas enligt avtalet. En bostad fungerar exempelvis normalt som säkerhet för ett bolån. Ett blancolån saknar däremot sådan säkerhet. - 21. Räntebindningstid
Den period under vilken räntan på ett lån är bunden. En längre bindningstid ger större förutsägbarhet under perioden men innebär inte automatiskt att lånet blir billigare totalt. - 22. Ränteskillnadsersättning
En kostnad som i vissa situationer kan uppstå om ett bundet bolån löses innan bindningstiden är slut. Ersättningen är kopplad till den ekonomiska förlust som långivaren kan göra när lånet avslutas i förtid.
Sparande och investeringar
- 23. Avkastning
Hur värdet på en investering förändras under en period. Avkastning kan komma både genom en värdeökning och genom exempelvis ränta eller aktieutdelning. - 24. Real avkastning
Avkastningen när inflationen har räknats bort. Om ett sparande ökar med fem procent samtidigt som inflationen är tre procent är den faktiska ökningen i köpkraft mindre än fem procent. - 25. Risk
Risk handlar om osäkerheten i ett ekonomiskt utfall. Vid investeringar innebär hög risk normalt en större möjlighet till värdeförändringar, både uppåt och nedåt. - 26. Diversifiering
Att sprida investeringar mellan flera tillgångar, marknader eller branscher. Tanken är att resultatet inte ska vara lika beroende av hur en enskild investering utvecklas. - 27. Volatilitet
Ett mått på hur mycket priset på exempelvis en aktie eller fond varierar. Stora och snabba prisrörelser innebär hög volatilitet. Begreppet används ofta som ett mått på risk men är inte samma sak som risken att permanent förlora pengar. - 28. Aktie
En ägarandel i ett aktiebolag. Aktiens pris kan förändras beroende på bland annat företagets utveckling och marknadens förväntningar. - 29. Fond
En samling olika värdepapper som fondens sparare indirekt äger tillsammans. Vilken risk en fond har beror därför på vad den faktiskt investerar i. - 30. Index
Ett mått som följer utvecklingen för en bestämd grupp värdepapper. Ett börsindex kan exempelvis användas för att se hur en viss marknad har utvecklats utan att följa varje enskild aktie. - 31. Ränta på ränta
Effekten som uppstår när tidigare avkastning i sin tur börjar ge avkastning. Därför kan tiden få stor betydelse för ett långsiktigt sparande. - 32. Kapitalvinst
Skillnaden mellan vad en tillgång köptes och såldes för när försäljningen ger vinst. Om en aktie köps för 100 kronor och senare säljs för 130 kronor är kapitalvinsten, förenklat, 30 kronor före hänsyn till exempelvis avgifter och skatteregler.
Ekonomin i stort
- 33. Inflation
Inflation betyder inte bara att vissa saker blir dyrare. Begreppet beskriver en bred ökning av den allmänna prisnivån, vilket innebär att pengarnas köpkraft minskar. Riksbanken gör därför skillnad mellan inflation och prisökningar på enstaka varor eller tjänster. - 34. Styrränta
Den ränta som Riksbanken använder för att påverka ränteläget och efterfrågan i ekonomin. En förändring av styrräntan får inte automatiskt samma genomslag på alla bolån, sparkonton och andra räntor. - 35. BNP
Bruttonationalprodukten mäter värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. BNP används ofta för att beskriva ekonomins storlek och utveckling men säger inte på egen hand hur välståndet är fördelat eller hur människor mår. SCB sammanställer Sveriges nationalräkenskaper och använder bland annat BNP för att beskriva utvecklingen i den svenska ekonomin. - 36. Konjunktur
Beskriver hur stark eller svag den ekonomiska aktiviteten är. Under en högkonjunktur är efterfrågan och resursutnyttjandet vanligtvis höga, medan en lågkonjunktur präglas av svagare aktivitet. - 37. Recession
En period med tydlig nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Två kvartal i rad med fallande BNP används ibland som en enkel tumregel men det finns ingen enda definition som fångar alla recessioner.
Det viktiga är sambanden
Att förstå ekonomi handlar sällan om att memorera definitioner. Det viktigaste är att se hur begreppen hänger samman.
Ta inflation som exempel. Om priserna stiger snabbare än inkomsten minskar köpkraften. Riksbanken kan samtidigt använda styrräntan för att påverka efterfrågan och inflationen. Det kan i sin tur påverka marknadsräntorna och därmed hushållens kostnader för lån.
På samma sätt säger en räntesats ganska lite isolerat. För att förstå ett lån behöver man också känna till exempelvis amorteringen, den effektiva räntan, löptiden och hur stor skulden är i förhållande till inkomsten.
Det är just de skillnaderna som gör ekonomiska begrepp användbara. Inte för att kunna rabbla dem, utan för att bättre förstå vad siffrorna faktiskt betyder.
Publicera kommentar