Ing-Marie Wieselgren – Pionjären inom psykiatrin och en förkämpe för psykisk hälsa

Ing-Marie Wieselgren var en svensk psykiater vars arbete och engagemang bidrog till att förändra och förbättra den svenska psykiatrin. Hon var känd för sitt brinnande intresse för psykisk hälsa, särskilt för unga, och hon hade en unik förmåga att samla olika samhällsaktörer kring en gemensam vision. Hennes tragiska bortgång under Almedalsveckan 2022 blev en nationell tragedi och en påminnelse om hur viktigt hennes arbete var.

Tidigt liv och utbildning

Wieselgren föddes den 9 april 1958 i Motala, Östergötland, där hon växte upp i en arbetarfamilj. Redan tidigt visade hon en stor passion för att hjälpa människor, och det blev naturligt för henne att söka sig till vården. Efter gymnasiet valde hon att studera medicin vid Uppsala universitet, där hon examinerades som läkare 1984. Detta var starten på en lång och framgångsrik karriär inom psykiatrin, där hon skulle bli en av landets mest framstående experter.

Karriär och viktiga milstolpar

Ing-Marie Wieselgrens karriär sträckte sig över flera decennier och innehöll många viktiga och betydande steg. Hennes yrkesbana kännetecknades av en kombination av kliniskt arbete och nationellt ledarskap inom psykiatrin.

Viktiga steg i Wieselgrens karriär:

1984: Utexaminerad läkare från Uppsala universitet.
1984-1995: Underläkare på Ulleråkers sjukhus, där hon arbetade med psykospatienter.
1995: Disputerade på en avhandling om schizofreni vid Uppsala universitet.
1997-2004: Initiativtagare och chef för ett specialteam för ungdomar med psykos vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
1998-2004: Klinikchef och verksamhetschef för psykos- och rehabiliteringskliniken vid Akademiska sjukhuset.
2004-2006: Huvudsekreterare i Nationell psykiatrisamordning.
2007: Blev nationell samordnare för psykiatrifrågor vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
2008: Ordförande för Socialstyrelsens referensgrupp för nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni.
2015: Utnämnd till ledamot i regeringens kommission för jämlik hälsa.
2019: Initierade SKR

nationella kraftsamling för psykisk hälsa, där över 550 organisationer anslöt sig.

Genom dessa roller spelade Wieselgren en avgörande roll i att forma den moderna psykiatrivården i Sverige. Hon arbetade för att minska stigmat kring psykisk ohälsa och förespråkade en mer inkluderande vård där patienternas och brukarnas röster skulle ha större inflytande.

Engagemang för ungas psykiska hälsa

Ett centralt fokus i Wieselgrens arbete var att förbättra psykiatrin för barn och unga. Hon betonade vikten av att upptäcka och behandla psykisk ohälsa i tidigt skede, och förespråkade en vård där alla barn och unga skulle få tillgång till rätt hjälp så snart de behövde det. Hennes insatser ledde till bildandet av team och vårdprogram som fokuserade på unga med psykos och neuropsykiatriska diagnoser, och hon kämpade för att psykisk ohälsa skulle behandlas med samma allvar som fysisk sjukdom.

Hennes arbete med den nationella kraftsamlingen för psykisk hälsa var också en stor del av hennes arv. Hon jämförde satsningen med hur samhället mobiliserade för att bekämpa kroppslig ohälsa under 1900-talets början. Hon ansåg att en liknande kraftsamling krävdes för att möta de växande problemen med psykisk ohälsa, särskilt bland unga.

Mordet på Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan

Den 6 juli 2022, under den pågående Almedalsveckan i Visby, förlorade Ing-Marie Wieselgren sitt liv i en chockerande och brutal knivattack. Hon befann sig på Donners plats i centrala Visby, på väg mellan två seminarier där hon skulle tala om psykisk hälsa. Mitt bland politikerveckans deltagare och turister attackerades hon plötsligt av Theodor Engström, en 32-årig man med kopplingar till högerextremism och psykisk ohälsa.

Engström, som var utrustad med flera vapen, hade planerat dådet noggrant. Förutom att ha Wieselgren som mål hade han även gjort förberedelser för att mörda Annie Lööf, dåvarande partiledare för Centerpartiet. Vid tillfället för attacken högg Engström Wieselgren med en kniv. Trots omedelbara insatser från ambulanspersonal, fördes hon snabbt till sjukhus där hon senare avled av sina skador.

Gärningsmannen greps snabbt i anslutning till brottsplatsen och erkände omedelbart mordet. Under rättegången, som ägde rum senare samma år, framkom att Engström lidit av en allvarlig psykisk störning vid tidpunkten för mordet. Han åtalades för mordet på Wieselgren samt förberedelse till terroristbrott, eftersom dådet riktades mot psykiatrin som en offentlig institution. I rättegången dömdes Engström till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Trots åklagarens försök att få dådet klassificerat som ett terroristbrott, ansåg tingsrätten att gärningen inte skadade Sverige på det sätt som krävs för att det ska betraktas som terrorism. Engström dömdes också för narkotikabrott, då han vid tidpunkten för dådet hade använt narkotika och hade olagliga substanser i sin ägo.

Eftermäle och arv

Ing-Marie Wieselgrens död skakade hela landet och väckte starka reaktioner från både kollegor och samhället i stort. Hon hade under många år varit en av de mest framstående rösterna inom svensk psykiatri och arbetade in i det sista för att förbättra vården för de mest utsatta.

Efter hennes död avtäcktes ett konstverk, en bronsskulptur kallad ”Lyssnandet”, under Almedalsveckan 2024 till hennes minne. Skulpturen är en påminnelse om Wieselgrens förmåga att lyssna på andra, en egenskap som gjorde henne till en framstående ledare och samarbetspartner.

Hennes liv och arbete lämnar ett stort arv efter sig, både inom psykiatrivården och samhället i stort. Genom sitt engagemang och sin passion för att hjälpa andra har hon inspirerat många och hennes insatser för psykisk hälsa kommer att påverka Sverige under lång tid framöver.

En förebild inom psykiatrin

Ing-Marie Wieselgren var inte bara en psykiater – hon var en pionjär, en samlare av människor och idéer, och en förespråkare för de mest sårbara i samhället. Hennes insatser inom psykiatrin och hennes engagemang för psykisk hälsa har haft en varaktig inverkan på Sverige. Hon påminner oss om vikten av att lyssna, agera och kämpa för dem som ofta inte har en röst i samhället.